Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kan sluta, att exporten ej varit synnerligen lönande. Klara,
för optiska ändamål användbara stycken betalas deremot
ganska högt. Islandsspaten är äfven i större stycken lika
ofärgad som det klaraste källvatten. Några kemister drogo
häraf utan noggranna kemiska undersökningar den
slutsatsen, att islandsspaten vore en fullkomligt ren kemisk
förening af kolsyra och kalk, lämplig att användas till
bestämmande af calciums atom vigt. För denna erhöll man
genom mineralets analys ett tal, som tycktes bekräfta den
s. k. Proutska lagen, enligt hvilken de enkla ämnenas
atomvigter skulle vara jemna multipler af vätets, en lag, af
hvilken man trodde sig kunna draga den vigtiga slutsatsen, att
alla våra s. k. enkla ämnen dock ytterst bestode af ett enda
urämne. Det är numera bevisadt, att detta endast är en
fiktion, eller åtminstone att Prouts lag icke är strängt
giltig; men för några årtionden tillbaka antogo de flesta
kemister densamma som en fullt bevisad vetenskaplig sanning.
Endast Berzelius försvarade ihärdigt en motsatt åsigt, ofta
med skarp, men berättigad kritik af sina motståndares
undersökningar. Under dessa strider visade han bland
annat, att den skenbart så rena islandsspaten innehöll en ej
obetydlig mängd föroreningar — vatten, jern, fosforsyra,
fluor m. m. — hvilka dock icke inverkat på mineralets färg
eller kristallisation. Äran af att äfven på den rena
kemiens gebit hafva bidragit att grundlägga en naturlag måste
islandsspaten derför afstå ifrån, men äfven här har han varit
med i striden. Om man deremot undantager »mineralet is»,
hvilket, såsom bekant, så lätt erhålles i stora klara,
azurblåa klumpar, och den, enligt de forntida forskarnes åsigt,
genom isens tillhårdning uppkomna kristalliserade qvartsen
eller bergkristallen, så finnes intet annat mineral på
jordytan i så stora, klara och rena stycken som det, åt hvilket
Gardars land lånat sitt namn, och med hvars mineralhistoria
jag nu kanske allt för länge tröttat läsaren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
