Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Déville och hans medarbetare ådagalade, och allt det pekuniära
understöd de fingo af Frankrikes dåvarande herskare Napoleon
III, lyckades man ej sänka tillverkningspriset, ens då
kryoliten användes som malm, tillräckligt för att åt den
nya metallen bereda en synnerligen omfattande användning.
Med mera framgång kröntes deremot försök, som
redan år 1849 påbörjats af den sedermera så berömde danske
kemisten Julius Thomsen, att ur kryoliten framställa soda
och åtskilliga som betningsmedel vid färgerier användbara
lerjordssalter. Under den energiska ledningen af herrar
Tietgen och Thbd Weber & Co. bildades ett »Kryolith
Mine og Handels Selskab» i Kjöbenhavn, som af danska
Handeln mot en viss »royalty» eller afgift för ton bruten
sten förpaktade grufbrytningsrätten på stället. Detta bolag
har nu under en följd af år med fördel brutit och,
hufvudsakligast till Amerika, exporterat betydliga massor af
stenen, sjelft efter hvad det säges skördat riklig vinst och
betalat betydliga summor till »Handeln».
Sedan verklig grufbrytning börjats vid Ivigtut, har
man derstädes träffat äfven en mängd andra
egendomliga, tekniskt värdelösa, men för vetenskapen synnerligen
intressanta mineral, deribland fluorföreningarna arksutit,
thomsenolit, gearksutit, pachnolit, ralstonit m. m. Ej
mindre intressant och lärorik är kryolitformationen för det
ännu i så stort dunkel höljda kapitlet inom geologien,
som afhandlar läran om våra kristalliniska bergarters
uppkomst. Den har i detta hänseende blifvit omsorgsfullt
och noggrant undersökt af professor Johnstrup, som
kommit till det resultatet, att hela den ursprungliga
kryolitbädden är af plutoniskt ursprung, d. v. s. i smält form
frambrutit från jordens inre, en åsigt hvilken synes mig allt
för mycket strida mot kända kemiska och fysikaliska lagar
för att hafva någon sannolikhet för sig. Mig synes
kryolitformationen utgöra en under medverkan af varma källor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
