Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dvergbjörk och vide. Ur denna matta framsköto nu otaliga,
ofta synnerligen täcka blomväxter. Öfver dessa har dr.
Berlin meddelat mig nedanstående förteckning, hvars föga
systematiska ordningsföljd valts för att gifva läsaren en
vegetationsbild från denna del af Grönlands vestkust, tydligare
än den, de vanliga växtkatalogerna lemna.
1:o. Buskväxter.
Salix glauca L., gråvidet, bildade snår, knappt alnshöga, i
sluttningarna helst utmed bäckar.
Betula nana L., dvergbjörken, täckte stora sträckor af de
nedre sluttningarna och dalbottnarna, der kärrmarken var uttorkad.
Empetrum nigrum L., kråkriset, växte gerna ihop med föregående.
Ledum palustre L., sqvattram, hufvudsakligen inskränkt till
torkande kärrmark.
En lågväxt och småbladig form af odon, Vaccinium uliginosum
L. v. microphyllum Lge, var ymnig i de sluttningar, der
fuktigheten var något större.
En liten form af lingonris, Vaccinium vitis idæa L. v.
pumilum Horn.
Fjellkreplingen, Azalea procumbens L., lummerljungen, Andromeda
tetragona L., och mossriset, Andromeda hypnoides L., höllo
helst till på de torra lafklädda platåerna.
Juniperus communis L. v. nana (Willd.), dverg-enen, var
sällsynt; den uppnår härstädes, sin nordgräns i Grönland.
Längre in bland bergen och helst invid sjöstränderna bildade
det knappt tumshöga örtvidet, Salix herbacea L., på vissa ställen
sammanhängande mattor af mörkgrön färg; merendels förekom det
dock mera spridt, men bidrog i betydlig mån, oaktadt sin litenhet,
till växttäckets gröna färg, i synnerhet på stenbundna, något fuktiga
ställen, vettande mot norr, der gräsväxten eljest var ytterst torftig.
2:o. Gräs:
På hafsstranden:
Glyceria vaginata Lge i små tufvor, G. arctica Hook, och
G. vilfoidea (And.) Th. Fr. mera spridda.
Carex glareosa Wng och C. capitata bildade små tufvor.
I kärrmarken:
Carex rigida Good., hvilken för öfrigt anträffades på nästan
alla lokaler; det allmännaste grässlaget. C. Goodenowiii Gay v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
