Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjette Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
iakttagas. Vidare förekomma blad af plataner, valnötsträd och,
i det öfre lagret, äfven lagrar. Dessutom ebenholtsträd,
askar, murgrönor, vinrankor (fig. 6, sid. 278), magnolior, af
hvilka senare äfven praktfulla exemplar af den kottelika
frukten blifvit hemförda från Disko af Whymper. Stora
läderartade blad hade den här icke sällsynta Cocculites
Kanii. Af andra växter må anföras lönnar, oxel, hagtorn,
Rhamnus, Rhus o. s. v., inalles en sådan mångfald af trädslag
och buskar att Europa ingenstädes — men väl Japan eller
östra Nordamerika — kan uppvisa någon motsvarighet dertill.
Ständigt grönskande voro lagerarterna, Magnolia
Inglefieldi, en Prunus, Cocculites samt flere arter af slägtet Ilex.
Heer antager på grund af florans sammansättning, att årets
medeltemperatur för denna del af Grönland under den
tertiära tiden belöpte sig till ungefär + 12° C. samt att
vintrarnes icke kan hafva varit lägre än omkring + 5°.
Nu kommer årets medeltemperatur i denna trakt
närmare — 8° C. och januaris är ungefär — 15°. Dessa
siffror äro talande nog i fråga om de förändringar, som
klimatet undergått sedan den tertiära tiden, men vi skola
snart finna, att det dessförinnan var ännu varmare.
Berömdt, som Atanekerdluk för de på växter så rika
tertiära lerjernstenarne redan förut var, blef det det dock än
mera genom den af Nordenskiöld härstädes år 1870
uppdagade kritfloran. Såsom ofvan blifvit nämdt förekomma de
tertiära lerjernstenarne på en höjd af ungefär 1,200 fot öfver
hafvet. Nordenskiöld fann emellertid, att en på vid pass 200
fots höjd öfver hafvet något nordvest om bäcken belägen svart
bituminös skiffer (vid 2 å fig. sid. 271) innehöll en mycket
rik, från den tertiära helt och hållet afvikande flora. Heer,
som beskrifvit växtfossilen äfven från denna horisont,
ådagalade, att de tillhöra kritsystemet och antagligen den
afdelning, som i Europa går under benämningen cenoman.
Nordenskiöld hade härifrån hemfört 55 arter, men antalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
