397 (Den andra Dicksonska Expeditionen till Grönland)

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nionde Kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fjorden Umanak[1] samt i fjordarna Ekallumiut och Igdluluarsuit.
Några fullständigt qvarstående husväggar finnas icke.
Murarne äro alltid låga, men ruinens utbredning någon gång
mycket stor. Den största skall finnas vid Igdluluarsuit.
En ypperlig tälgsten finnes i ett berg eller på en ö strax
söder om Umanak. De största häraf förfärdigade grytor
hafva en genomskärning af två till tre fot. Denna
mineralförekomst, hvilken äfven omtalas i kapten Graahs
reseberättelse, är af betydelse för det gamla Grönlands geografi,
emedan Ivar Baardsön i sin bekanta beskrifning öfver
Grönland uppgifver, att den bästa tälgstenen finnes på Eenö
utanför Einarfjorden, och att man af den kan göra kar så
stora, att de rymma tio till tolf tunnor. Skulle ej Eenö
och tälgstensförekomsten söder om Umanak vara ett och
samma ställe?[2] Om detta kunde bevisas, hvilket ej borde
vara så svårt, om tälgstensbrottet noga undersöktes, hade
man här en fastare utgångspunkt för utredandet af läget
af de forngrönländska bygderna än det på ett så
vilseledande sätt tolkade namnet Brattahlið.

Pastor Brodbeck lemnade mig om samma sak efter
hemkomsten till Europa följande intressanta utlåtande,

[1] För den, som ej är hemmastadd med eskimåernas sätt att välja ortnamn,
bör jag här nämna, att samma namn ofta förekommer på en mängd olika ställen
af kusten. Detta Umanak på Grönlands ostkust, vid 63° n. br., bör derför ej
förvexlas med de många, i andra delar af Grönland belägna berguddar, öar eller
holmar, som benämnas med detta namn, och hvilka för grönländarnes fantasi hafva
ett hjertligt utseende.
[2] Tälgsten förekommer mångenstädes vid Grönlands vestkust, i synnerhet
i Godthaabs distrikt. Men att den bästa tälgstenen finnes vid Grönlands ostkust,
derför talar den omständigheten, att tälgstenskärl uppräknas bland de bytesvaror,
som ostländingarne utbjödo under sina handelsresor längs vestkusten ända upp till
Disko. I Norrigis Bescrifuelse författad i början af 17:de seklet af Peder
Claussön Friis säges det, att man användt sten från Irland och Grönland vid
byggandet af Trondhjems domkyrka. Det borde ej vara svårt att afgöra om verkligen
en del af denna kyrkas praktfulla tälgstensornamenter äro af grönländskt ursprung.
Jag förmodar nämligen, att man vid noggrann mineralogisk och mikroskopisk
undersökning lätt skall kunna bestämma, om en tälgstensbit är från norsk eller
grönländsk fyndort.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Fri Apr 12 01:22:30 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/polexp1883/0423.html

		Den andra Dicksonska Expeditionen till Grönland / 397 (1885) Author: Adolf Erik Nordenskiöld - Tema: Greenland, Exploration Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|