Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nionde Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och Atlantiska oceanen. Nu deremot var luften klar och
hafvet så stilla, att Kjellström kunde från fartyget erhålla
en vacker, förut (s. 58) meddelad fotografi af landets
sydspets. Huru svårtillgänglig denna del af Grönland är,
visas för öfrigt deraf, att danska forskare först 1881 kunnat
med fullkomlig noggranhet bestämma läget af Grönlands
sydligaste udde, af hvilken vid samma tillfälle en ganska
träffande teckning togs, som finnes återgifven i Meddelelser
om Grönland, VI s. 149. Och dock ligger Kap Farewell vid
59° 45′ nordl. bredd, d. v. s. vid ungefär samma polhöjd
som Kristiania, Stockholm, Helsingfors och St. Petersburg.
Det vid Kap Farewell och längs Grönlands ostkust,
på gränsen mellan golf- och polarströmmen förekommande,
efter hvad jag antar, skarpt utpräglade, om ock kanske
lokala stormbältet synes mig, till följd af brist på omfattande
meteorologiska iakttagelser från denna del af polarhafvet,
ej vara behörigen framhållet i John P. Finbys intressanta
och omfattande arbete: Charts of relative storm frequency
(Professional Papers of the Signal Service, N:o XIV,
Washington 1884). Jag tror, att på de flesta af dessa för hela
året och hvarje månad uppgjorda kartor en smal mörkblå
linie bort vara framdragen från sextiosjette breddgraden
längs Grönlands ostkust mot söder, ett stycke förbi Kap
Farewell, kanske ända ned mot New-Foundland.
Djurlifvet i det farvatten, der vi under de tvenne
senaste dagarne ångat fram, var mycket fattigt. Under
dessa dagar hade vi endast sett en hval, några få sälar och
ett ringa antal foglar. Det lifgifvande elementet i
naturscenerierna vid Spetsbergens och Novaja Semljas kuster
saknades således här i betydlig mån. Orsaken härtill torde vara
hafvets stora djup tätt intill land, hvilket hindrar foglar
och sälar att från dess botten hemta nödig föda. Kanske
har ock infödingarnes utrotningskrig under århundraden
mot alla de djur, som komma i deras väg, bidragit härtill.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
