Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tionde Kapitlet. Om eskimåerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stora ryttarstöflar hos oss, gå högt öfver knäet. Unga flickor
pryda sig gerna med en tröja af brokigt färgade europeiska
tyger, vira en grann duk om hufvudet, täcka hals och
skuldror med en bred halskrage af smakfullt sammansydda
perlor o. s. v.
I afseende å vidare detaljer beträffande den grönländska
klädedrägten får jag hänvisa till Egede, Cranz, Parry, Simpson,
Rink m. fl., äfvensom till teckningar i detta arbete
(s. 83, 459, 463—465).
Eskimåerna lefva uteslutande af jagt och fiske. De
drifva hvarken jordbruk eller boskapsskötsel, och ej heller
hafva de lärt sig att använda det husdjur, som träffas hos
polarfolken i den gamla verlden, nämligen renen, ehuru
ypperligt renbete finnes på hela det område, der de ströfva
kring.[1]
Medan grönländarne hålla hvarje ätbart vildt djur för
matnyttigt[2], betrakta de det som ytterligt osnyggt och
oaptitligt att äta de växter, som vuxit i gödd jord, t. ex. på
afskrädeshögarne i granskapet af husplatserna. Äfven för
svinkött hade de vämjelse, emedan de sett svinen förtära
allehanda orenlighet[3]. Deremot äta de med begärlighet
inelfvorna hos ripor och innehållet i renvomben, sedan
det blifvit behörigen anrättadt med tran, kråkbär o. s. v.[4]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>