Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tionde Kapitlet. Om eskimåerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
umiak och ett sommartält, en jernspis, två bössor, en större
kopparkittel, några jerngrytor, 12 olika slags fajans- och
stenkärl, fyra britsskinn, en kajak med tillhörande kläder
och redskap, deraf blåsan och fångremmen i två omgångar,
en kista med verktyg, yxa, såg, fil och hyfvel, en
renskinns- och en fogelskinnspels samt diverse andra kläder.
Den 16-årige sonen och brodern hade äfven hvar sin kajak.
De öfriga familjemedlemmarna voro väl försedda med
kläder, men hade icke några enskilda husgeråd. För att
läsaren må kunna inse huru rik denne man var, skall jag
bedja honom jemföra ofvanstående inventarium med det,
som i »Vegas färd» (II s. 97) meddelas öfver ett nygift
tschuktschiskt äkta pars egodelar.
Hvad det sjette budet beträffar, hålla de vilda eskimåerna
föga på dess föreskrift. Dock äro alla, som vistats någon
längre tid ibland dem, ense att intyga deras anständiga
och höfviska uppförande så väl i hemmet, som vid vanliga
dansgillen. Rent osedliga danser omtalas dock af Hans
Egede, af Hall, Klutschak m. fl. Då en gång några kristna
grönländare deltagit i en »assemblée» af detta slag, for Egede
till stället, förehöll dem deras osedlighet och lät slutligen,
för att gifva sina ord bättre eftertryck, en af sina
följeslagare »katte» delinqventerna på deras bara kroppar, hvilket
de tåligt fördrogo och lofvade att ej synda mer. Men
ännu i denna dag synes något begrepp om synder af detta
slag ej ingå i dessa naturmenniskors rättsmedvetande, om
ock brott mot sjelfva budet undvikas, »emedan presterna
och missionärerna derom bråka så mycket». Öfverallt, der
vilda eskimåer kommit i beröring med europeer, har emellertid
en blandningsras utan prests medverkan tidigt uppstått.
När polarländernas sorglöse vilde har tillräckligt mat
och bränsle, och tillfälle till förströelse genom jagt ej finnes,
egnar han sig ohejdadt åt njutningen af bordets och
sällskapslifvets nöjen. Man besöker hvarandra och kalaserar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
