Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Det lilla vindsrummet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hallen hängde tavlor i förgyllda ramar, och solskenet
strömmade in genom dyrbara spetsgardiner.
”O, moster Polly, moster Polly, vad allt det här är
förtjusande vackert! Så förfärligt glad du ska vara över
att vara så rik!”
”Pollyanna!” utropade hennes moster och såg sig
förtretad om uppe i övre hallen, ”det förvånar mig
högeligen, att du kan säga något sådant till mig.”
”Varför då, moster Polly, är du inte glad?” frågade
Pollyanna med uppriktig förvåning.
”För ingen del, Pollyanna. Jag hoppas, att jag aldrig
blir syndigt högmodig över någon gåva, som Herren
värdigats giva mig”, förklarade mostern högtidligt,
”framför allt icke över rikedomar.”
Fröken Polly styrde nu kosan genom den övre hallen
till vindstrappan. Nu kände hon sig då riktigt glad
över att barnet skulle bo i vindsrummet. Hennes första
skäl hade varit, att hon ville ha barnet så långt ifrån
sig som möjligt och i ett enkelt rum, där hon i sitt
okynne ej kunde förstöra värdefulla möbler och saker.
Nu, då hon redan så tidigt visade anlag för fåfänga,
var det av så mycket större vikt, att hennes rum var
enkelt och förståndigt ordnat, tänkte fröken Polly.
Ivrigt traskade Pollyannas små fötter bakom
mostern! Ännu ivrigare sågo hennes stora blå ögon åt alla
håll, så att intet vackert eller intressant skulle undgå
henne. Men allra ivrigast sysselsatte sig hennes tankar
med den gåta, som nu snart skulle lösas. Bakom vilken
av dessa lockande dörrar låg hennes eget rum, hennes
kära, vackra rum med tavlor, mattor och gardiner?
Mostern öppnade en dörr, och de gingo uppför en
trappa till. Nakna väggar på båda sidor och ovanför
trappan en skum vind, med brutet tak, med oräkneliga
lådor och koffertar! Det var rysligt hett och kvavt
däruppe. Omedvetet rätade Pollyanna ännu mera på
sig — det kändes så svårt att andas. Så öppnade
mostern en dörr till höger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
