Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Fru Snow blir överraskad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rätta, som du slog omkull, och så har du smällt igen
två dörrar på mindre än en halv minut.”
Fröken Polly talade nu riktigt strängt, ty av något
oförklarligt skäl kände hon sig gråtfärdig, och det
hände inte ofta.
Pollyanna satte stolen till rätta. ”Ja, jag vet, att jag
smällde igen dörrarna”, erkände hon glättigt. ”Ser
moster, jag hade just fått höra det där om rummet, och
jag undrar, om inte moster också skulle ha smällt igen
dörrarna, om —” Pollyanna tittade på sin moster med
nyväckt undran. ”Moster Polly, har du aldrig smällt
igen någon dörr?”
”Det tror jag inte, Pollyanna.”
Fröken Pollys röst lät ganska indignerad.
”O, moster Polly, så synd om dig.”
”Synd om mig!” upprepade fröken Polly så
förbryllad, att hon inte kunde få fram mer.
”Ja, naturligtvis. Om du känt det så, att du måste
smälla igen dörrarna, så hade du gjort det förstås, och
om du inte gjort det, så betyder det, att du aldrig varit
riktigt glad över någonting — annars hade du smällt
igen dem — du hade inte kunnat låta bli. Och jag är
ledsen över att du aldrig varit riktigt glad åt
någonting!”
”Pollyanna!” protesterade mostern; men Pollyanna
var redan försvunnen, och fröken Harrington fick intet
annat svar än den avlägsna smällen av en dörr, som
slogs igen ovanför trappan till vinden.
Pollyanna hade sprungit upp dit för att hjälpa Nancy
med att flytta ned sakerna.
Fröken Polly, som satt nere i vardagsrummet, kände
sig nästan litet orolig; naturligtvis hade hon varit glad
över något — någon gång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
