Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 21. En olyckshändelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Polly upp — det var nätt och jämnt hon orkade det —
och vände sig om.
Sköterskan gick hastigt fram till sängen.
”Nu kanske jag kan få prata med dig”, sade hon
glättigt. ”Det är verkligen på tiden, att vi bli bekanta,
och jag ska presentera mig själv. Jag är fröken Hunt,
och jag har kommit hit för att hjälpa din moster att
sköta dig. För det första her jag dig svälja dessa små
vita piller.”
Pollyanna såg mycket orolig ut.
”Men jag vill inte bli skött, åtminstone inte länge. Jag
vill stiga upp! Jag går ju i skolan, ser ni. Kan jag inte
få gå till skolan i morgon?”
Från fönstret, där moster Polly stod, hördes ett
halvkvävt rop.
”I morgon!” sade sköterskan glatt. ”Det är inte
säkert, att jag släpper ut dig så fort, Pollyanna. Men om
du nu sväljer de här pillerna, så får vi se, vad det kan
göra.”
”Får gå då”, samtyckte Pollyanna litet tvecksamt,
”men i övermorgon måste jag gå till skolan; då är det
examen, förstår fröken.”
Strax därefter talade hon åter; hon talade om skolan,
om bilen, om huru hennes huvud värkte; men snart
dog rösten bort, tack vare det välgörande inflytandet av
de små vita piller, som hon hade fått.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
