- Project Runeberg -  Till frågan om Polyteismens uppkomst /
104

(1903) [MARC] Author: Torgny Segerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 104 —

därför icke begränsadt till ett enda slag af handlingar.
En specialgud får sin prägel genom arten af sin
verksamhet, och hans karaktär af person är mera obestämd.

Förklaringen till att denna klass af gudar är så tydligt
utvecklad i den romerska religionen, får nog sökas i detta
folks eget kynne. Behofvet och förmågan af skarp och
klar begreppsdistinktion var ett för dess nationalkaraktär
utmärkande drag. Det har satt sin prägel icke blott på
den romerska rätten, utan äfven gifvit sig uttryck i den
nästan juridiska fixering, som gjort sig gällande vid den
offentliga religionens gestaltande. »Den nationellt romerska
teologien sökte att på alla områden begreppsenligt
uppfatta alla viktiga företeelser och egenskaper, att
terminologiskt utveckla och skematiskt klassificera dem —
närmast efter den indelning i personer och saker, som äfven
låg till grund för privaträtten — för att därpå kunna
anropa gudar och gudaklasser på det rätta sättet och lära
allmänheten deras åkallande1». Den omständigheten, att
specialgudarna hade fått plats i den offentliga kulten, torde
varit orsaken till, att dessa ur en jämförelsevis primitiv
religiös begreppsbildning framvuxna gudaväsen fortlefde i
religionen. Såsom antecknade i öfversteprästernas liturgiska
böcker, indigitamenta, benämnas de ju äfven
indigitaments-gudar.

Om än den gestaltning, specialgudarna erhållit i den
romerska religionen, är något för denna egendomligt och
utmärkande, är likväl icke själfva förekomsten af dessa
gudar något särmärke för densamma. Spörsmålet om deras
betydelse för den religiösa utvecklingen har framkommit
i samband med påvisandet af att specialgudarna icke
förekomma endast i romarnes gudsdyrkan. Förtjänsten af att
först hafva fattat i sikte hithörande problem tillkommer
Hermann Usener. Han har påvisat, att de litauiska
gudarna genomgående äro af samma art som
indigitaments-gudarna2. Han har vidare ådagalagt specialgudarnes
förekomst i den grekiska religionen. De ha här till ett mycket

1 Mommsen, Römische Geschichte I, 168.

2 Götternamen, 79 ff.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:27:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/polyteism/0112.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free