Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 Ïfc-si
86
förn, å sen lubba ja till brölloppshuset me hela pilliguren å stakk innan bakvägen åt kokfrun, som inte
hadde tid å granskan någe vidare.
När ja kåm ijen va kondiset fullt av tjäringar, som
själide över sjuklatåtan å svor på att den va föjifftad
å bjöd alla som kåm in på en provbit, å när konditon
stakk en schiva i matgluggen, kjände han strakst ijen
snussmaken, fast han begrep inte att de va mitt hyss,
fönn fru Päson visan spelmarkena. Han feck i alla
fall inte en syl i vädre, för dom håppa som kjängurun
ikringen å rya, men hjust iresamma ringde tellfån, årå
måste han kila in å svara bakom en privat dörr. Ja
antog att de va påringning från brölloppsfesten, så ja
pep tovan för å kunna klara mej undan smockan, men
fösst lyssna ja mennas konditon snacka om olyxhendelsen.
”Va säjeni? Ä kråckanen nerrasad å järttana brust
na? Äre en skrothög alltihop? Ja hadde ju byckt opp
ett gediget lufftslott åt er. Nä? De ä inte möjligt! Va?
Ser Amor ut som en stukad skräddare me bruna
mustaser? Saknar han vingar? Ja, men dom hadde
han på akslana, när ja sjikka ivägen. Sitter han i koss
me avslagna ben? Äj, åj, åj, de måtte ha vatt den nya
lärlingen här, som massakrerat kråckanen på ditvägen
— vänta, ska ja se om han ä återkåmmen —” åsså
håppa han ut me villd fat, men då va ja allaredan
både återkåmmen å bottgången.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
