Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I SOTARLÄRA.
Ja vatt inte kvar i lengden på snikkarverkstan, fen
de kåm beck i vällingen, när ja såga bena av en birå,
så fassan kjörde hem mej direckt, för att ja inte skulle
underminera firrman. ”Fösök inom sotarbransen ,
gnägga han, ”å be rom hala rej oppåner jenom alla
ståkkålms skåsstenar, för de skadar dej inte, din yrvilling, om du får se framtiden i en mörkare kullör.”
Ja tykker sotarjobbet är både skojit å spännande,
för dom grabbana får åla ikring på alla hustak i stan,
å dässutom får dom vara både svatta å loliga i nian
utan att nån själler å kjäxar pårom. Frexten böver
dom aldri hasa sej jenom skåsstensmurana schälva,
utan dom har vissker me hjärnkuler i ändan, som dom
släpper ner.
Så ja tog mesamma å kila opp te en skåsstensfejare
å sökte kondischon. Han såg lucksuös ut å va vit i
nyllet som en vanli fröken, för dom jupingana sotar
inte schälva utan har bara vissa termer å schåser för
sej å ordnar lite me skåsstena i stan.
”Jaha”, san, ”du ser ganska livli å smäcker ut, å
fastatt ja har uppschö på murrar, kan du få henga
me, när Petteson går ut å kjänstjör, för han har rematisst i ena bakskånken å halkar tätt som offtast ner
från takåsen. Fast nån sotarrigg består jarej inte me
i början, men du kan få tvetta rej gratis här, fall du
håller dej me handduk å tvål. Sotarparaden rykker ut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
