Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HOS LEVANDE HÖNSFRU.
Mossan va engsli att ja skulle söka mej ett nytt
rövarjobb, så hon sjikka mej ner te en levande höns
fru ve Munkbrokajen, som bövde ett bitrede för plåckning å passning av gamla ungtuppar å utvärpta höns.
Tjäringen va prexis inte hågad att ta mej i kjänsten,
men då lemna jana en brevlapp, som mossan totat
ihop, åde jode ett visst intrykk, när bon läste: ”Besta
fru Lachon! Akk, vad jag vore taxam, om frun anstellde min gåsse i sin affär för plåckning ettsetra.
Han är mycket tilltaxen okk påpasslig, dokk bör frun,
om hon ha 1 öga över, hålla detta på honom, när
han fulljör sitt kall. Jag skall rekåmmendera fruns
urgamla höns åt alla mina ovänner, vilket inte vill
säga så litet, bara han får stanna kvar mot årdinär
lön. Fruns tilljivna kund Hj. Andeson, som tjöper tup
par åt fröken Jyllenpärla, när hon har släcktmiddag.”
”Jaha”, bräkte hönsfrun å gned durken mot en nystrypt plymotråckshöna, ja får välan tarej på föschök
en vikka, fastatt du schälv sir så fullfjedrad ut. Ta
nu den här tuppen millan knena å plåckan snyckt,
fårasi om du har tallanger!” Åsså langa hon en varm
tupp i maggropen på mej, men ja va inte säker om
att han va kolix, så ja tykkte de va läskit knåperi,
å frexten va han så jenomhård, så ja feck inte loss
mer än 4 fjedrar i timmen.
Jenast va madammen framme å kackla: ”Jasså, du
sitter å masskar redan i början å misschöter din platts.
Gå ut å ställ dej breve dom levande kräkena så länge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>