- Project Runeberg -  Ville Andeson blir pracktisk /
158

(1929) [MARC] Author: Anna Myrberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

158
natiirli krok. Där stog en hel kö me skarpa grascher,
åre va ett väldans kacklande pårom, för teaterdirrana
obbdusera bara en jänta i slengen. Slutligen vatt de
min tur, å när ja kåm in, satt de 2 pampiga gubbar
där å blossa. Den ena peka till mej på spirena å sa:
”Såna musskler den där ungen har på vadena. Men
de skadar ju inte. Sjarmangt benställning — va?”
”Hon är apslut ingen schönhet men har någe
pickant över sej”, gol den andra jycken. ”Hur va
namnet?”
”Villemina Andeson”, svara ja å jode en plastisk
rörelse.
”Ni ä antagen”, sa rom. ”100 krisch i månan å ingen­
ting fritt utom kåstymena, å rom drar vi av er den
fössta å femtonde.”
Ja neg jupt å kila ifrån jänget, men andra dan vatt
ja uppställd å inblandad i kåren, där en greslit vig
sprattelgubbe hunsa å eksera me oss. ”Fösök å få in
ryttmen i kråppen, fröken Vilhelmina”, hojta han, ”ni
skuttar ju ikring söm en julbent ickorre! Fottsätter ni
me väderkvanstacktiken, få vi binda armana på er.”
Åsså viffta han effter mej me 1 smalt spö.
Ja staka mej i varje fall ijenom lecksjonerna, å på
premiärkvelln satt både Siggan å hela busjänget på
övesta radens sista bänk å klämde i me enårma applå­
der. Ja hadde en tönroskrans oppepå kulan å vitt
schir kring akslana, så ja va inte olik en engel, när ja
lanka me i tackten, men klakkana på sidendojena va
så jement höga att ja nestan tappa ballangsen i svängana. Balättfjåsena va jökia mot mej ända från början,
å emillanåt kasta rom fleskben åt mej å tykkte: ”De ä
grunt om dej, Villemina, för du kan apslut inte få
någe flax me dina seniga piper å opptjäfftiga tryne.”


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:32:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pracktisk/0160.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free