Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - ANDRA KAPlTLET. Farmor och gamla Kerstin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
solljuset dröjde kvar därinne äfven när det var grått
och mulet utomhus.
»Välkommen i mitt lilla rike, käraste barnet mitt»,
sade farmor kärleksfullt, och Magda kastade sig i
hennes famn och tyckte, att hon var mycket mera
hemma här än i det ödsliga stadshemmet.
Fönstret stod öppet, och genom det strömmade
en härlig syréndoft in i rummet.
Det är i alla fall eget med den där blomdoften,
hur den kan väcka gamla minnen till lif. Många,
många år efteråt kunde Magda aldrig känna doften
af syren, kaprifolium eller fläder utan att bilden af
Tomteboda prästgård stod så lefvande framför henne,
som om hon med ens förflyttats dit.
»Så roligt, att syrenerna nyss slagit ut», sade hon
och lutade sig genom fönstret. Framför
mjölkkammarfönstret i lilla flygeln stod en hög syrenbuske,
prydd med en massa gredelina ’plymer’, som
flickorna när de voro små, kallade blommorna, och det
var från dem, som den starka doften trängde upp i
farmors rum. »I fjol, när vi kommo hit, voro de
redan utblommade.»
»Det var så tidig vår i fjol», anmärkte farmor,
som stod lutad öfver Magdas koffert. »Hvar har du
nyckeln, barn?»
Magda vände sig om med förströdd min. Om
hon fått välja, hade hon helst dröjt med
uppackningen, men hon visste af gammalt att farmor ej
tyckte om att skjuta upp någonting och framställde
därför ej sin önskan i ord.
Farmor tyckte, att hon dröjde litet för länge med
svaret och gaf henne en frågande blick.
»Du har väl inte slarfvat bort den?» sade hon
i en ton, som om detta ej varit så olikt sondottern.
Magda drog med stolthet upp ur fickan sin nya
portmonnä, i hvilken nyckeln låg i säkert förvar.
»Jag har röjt ur en af mina byrålådor åt dig»,
fortsatte den gamla frun, »och i den lägga vi allt
sådant, som du kan behöfva för den närmaste tiden;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
