Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - NIONDE KAPITLET. Magda gör ett besök.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Nej, men i klockargården finns det en», sade
hon och sprang sin väg så fort hon kunde.
Farmor log, så att hela hennes blida ansikte lyste
— var det ej det hon alltid sagt, att det ej fanns ett
snällare barn än Magda, blott hon lät sitt varma
hjärta råda.
Magda hade snart sin bukett färdig. I midten
tronade en hvit lilja, rundt omkring den dallrade
löjtnantshjärtan, utanför dem kom en ljusröd krans af
spireor och det hela inramades af törnrosblad.
Det var verkligen en riktigt stilig bukett, tyckte
Magda och så begaf hon sig af på sin Canossafärd.
Det var ej utan att hon beundrade sig själf,
medan hon gick den dammiga landsvägen framåt; det
var så bra påhittadt af henne att begagna sig af
kantorns namnsdag, och när hon nu så artigt uppvaktade
honom med en blombukett, behöfde hon kanske icke
ens låtsa om den dumma händelsen i lördags. Han
borde väl ändå förstå, att det var med tanke på den
hon gaf honom blommor och icke fordra, att hon
dessutom skulle direkt bedja om ursäkt.
Men när klockargården kom i sikte saktade hon
likväl farten vid minnet af att hon lofvat farmor att
bedja herr Levin om förlåtelse. Det gick nog ej med
mindre än att hon bokstafligen höll sitt löfte, ty det
var ej sagdt, att han kunde förstå det språk hon
ville att blommorna skulle tala i hennes ställe.
Ett ögonblick funderade hon på att kasta
buketten i diket, vända om och låta farmor tro att hon
hållit sitt ord, men så segrade hennes rättrådighet
och hon rusade fram till den rödmålade byggningen
och uppför trappan med en fart, som gjorde ett
återtåg omöjligt.
Magda knackade sakta på köksdörren, som
öppnades af kantorns hushållerska, en fryntlig, rödkindad
gumma.
»Är herr Levin hemma?» frågade hon andfådd.
»Nej men se lilla Magda!» utbrast gumman. »Det
var då en riktigt glad syn. Och kommer hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
