Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brytning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bibehålla det äldre s. k. rekommendationssystemet, d. v. s.
att man i föreningar, å möten och i pressen, kort
och godt rekommenderade en viss kandidat med thy
åtföljande förtjenster och utan några brister.
Huru rädda somliga af de liberala voro för den
offentliga kandidaturen, synes af ett bref från en
liberal riksdagskandidat i Reformföreningens styrelse till
dess sekreterare med anledning af dennes förslag att
införa systemet, i hvilket bref bland annat står: »En
sådan vigtig sak tål väl vid art tänka på och ej
fjeska åstad innan man betänkt följderna».
I November 1880 skulle nu väljas en
riksdagsman för Stockholm. Reformföreningen antog då
offentliga kandidaturens princip och tryckte ett cirkulär,
upptagande åtskilliga politiska frågor, hvilket
tillsändes kandidaterna. Samtidigt härmed följde de
demokratiska tidningarne det gamla
rekommendationssystemet och föreslogo utan vidare fabrikör Joh. Ohlsson
som det liberala partiets kandidat. Nu följde
valstriden, som är alltför karakteristisk för att ej här
närmare framhållas. Redan före det första valmötet
hade Reformföreningen förklarat, att »fabrikör O. ej
kunde framställas som föreningens kandidat», då man
ansåg honom i vissa fall vara väl konservativ,
hvarföre föreningen såsom sådan ej kunde gilla hans
rekommendation i den liberala pressen. Vid valmötena
ådagalade Herr Ohlsson genom sina dels intetsägande,
dels mot Reformföreningens program stridande
meningar att han ej kunde vinna erkännande af denna
förening, som ju ej kunde utgå från någon annan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
