Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
216
DEN 30 JULI.
Joh. 14: 10. Fadern, som förbliver i mig, han gör
gärningarna.
Därom säger Ebreerbrevet: Jesus var Guds härlighets
eken och hans väsendes rätta beläte. Vad vi se Sonen göra,
det är egentligen Faderns gärning och vittnar om, huru
Fadern är sinnad. När en uppenbar synderska kom och
lade sig vid Jesu fötter i Simons hus, då avlöste han
henne och lät henne gå i frid. Det var Faderns gärning han
gjorde, och Faderns sinne, som däri gav sig uttryck. När
Petrus hade förnekat, då vände sig Jesus om och såg på
honom, icke med ögon fulla av vrede, utan med ögon
fulla av barmhärtighet. Så var Faderns sinne. Med sådana
ögon såg ock Fadern på Petrus i densamma stunden. Ja,
redan innan Petri fall hade skett, hade Herren bedit för
honom, att hans tro icke skulle varda om intet. Och på
påskmorgonen lät han genom änglar särskilt hälsa Petrus.
Petrus hade ljugit samt förbannat sig därpå, att han
talat sanning. Likväl ville Herren honom gott. När en
rövare i elvte stunden vände sig till Jesus med den bönen:
»Herre, tänk på mig, när du kommer i ditt rike», då fick
han med honom densamma dagen en härlig ingång i
paradiset. Herren ville honom ändå gott, fastän han var en
rövare. Ty sådant var Faderns sinne. När Herren tågade
in i Jerusalem och tänkte på den arma stadens förhärdelse
och snart stundande fönstöring, då brast hans hjärta av
förbarmande, så att han satte sig ned och grät. O, hur gott
ville han icke den arma staden! När man hade spikat
honom på korset, då voro hans första ord: Fader, förlåt dem
det, ty de veta icke, vad de göra! Hör, icke: Fördöm dem!
Nej, han ville dem intet ont, utan: Förlåt dem! Det är
ord, som visa, att han ändå ville dem gott. När Saulus
såsom en våldsverkare var på resa för att föröda Guds
församling, då mötte honom Herren, slog honom ned,
upprättade honom samt gav honom nåd och apostlaämbete. Men
när du sådant ser, så kom ihåg, att det är Faderns sinne
och verk du ser. Sonen kan intet göra av sig själv, utan
vad han ser Fadern göra. Så betygar ’han själv, och hans
vittnesbörd är sant, och därför böra vi tro hans ord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
