Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ö
281
DEN 3 OKTOBER
Johi 7: 28. Jag är icke kommen av mig själv, utan
den, som har sänt mig, han är sannfärdig, vilken I icke
kännen. Men jag känner honom; ty jag är av honom,
och han har sänt mig.
Att Herren kommit i världen, det är ett uttryck av
Guds sannfärdighet. Gud hade lovat det och därför skedde
det. Detta är en säker grundval för tron, nämligen att
vi hava Kristus samt syndernas förlåtelse, liv och
salighet icke för vår fromhets och gudstjänsts skull utan
allenast för Guds sannfärdighet. Därför skall det vara trons
göromål att stadigt hålla sig vid löftet samt emot alla
tvivel tänka och säga: Visserligen har jag ännu många
synder, syndar ock i mångahanda måtto dagligen samt är långt
ifrån den fromhet och gudaktighet, som skulle finnas i mig.
Likväl vill jag och kan jag icke släppa det, att Gud är
sannfärdig, eller tänka, att hans löfte skulle genom mina
synder hava blivit osanning. Tror jag honom icke, så
förbliver han dock lika sannfärdig, ty hans sanning vilar
icke på min tro. Vill jag icke omfatta Kristus, så är
han mig likväl av Gud given, ty här säger han själv, att
icke min tro utan Guds sannfärdighet sänt honom hit till
jorden. Därför är han lika visst sänd såsom en frälsare till
Judas Iskariot som till Johannes, lika väl till rövaren,
vilken smädade på korset, som till Petrus. Går jag därför
och tvivlar och kväljer mig, så är det min egen skuld, ty
icke är det av nöden; ja, det är att förvända hela läran
om Kristus samt hålla honom för en sådan frälsare, som
icke för Guds sannfärdighets skull allena utan för min
tros och fromhets tskull blivit sänd i världen. Tänker jag
så, då måste jag ock vara i förskräckelse, när jag känner
mig kall, samt tänka: För mig är icke Jesus. Men vet
jag, att han kommit till jorden för Guds sannings skull,
då tänker jag ock i den mörka stunden: Gud har dock
icke blivit en lögnare, när han säger, att han sänt sin
Son i världen för att taga mina synder från mig. Nej,
att Guds ord och sanning skulle svika, det är det sista
man behöver frukta. När himmel och jord förgås, då
sviktar ännu icke det ordet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
