Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Karlen hade rymt under skildt graverande
omständigheter och det skulle bli rättegång i hans sak.
Naturligtvis var jag inkallad, slsom en, den der svårt
komprometterat sig. Jag vandrade ut och in hos
stadens advokater for att erhålla deras hjelp. De ryckte
på axlama. Min sak, eller rättare negerns, var
för-tviflad, och de hade ingen lust att blanda sig deri.
Då jag fann, att lagen icke kunde hjelpa oss, beslöt
jag, ung och djerf som jag var, att taga lagen i min
egen hand. Min svarta kusk, vännen James Mott och
ett par andra invegos i hemligheten och jag vidtog
mina förberedelser. Rättegångsdagen möttes vi,
flyktingen och jag, ett ögonblick i förstugan till
rådhussalen dit han fördes under eskort.
— År du beredd att välja mellan lif och död?
— fann jag tillfälle att hviska till honom.
— Ja, massa, — sade karlen med hopbitna tänder.
Domsalen företedde en rörande syn, ty
flyktingens unga vackra hustru med deras enda bara, en
gosse på ett år, hade åtföljt honom och voro derför
upphemtade ur arresten på samma gång som han.
Domaren, en gammal hedersman, var nära att smälta,
hvaije gång hans blick föll på den förgråtna och
för-tviflade unga modem, men han var härdad under sin
mångåriga tjenstetid, och domen blef icke förmildrad.
Sessionen slöts med några tillrättavisningar och
förmaningar till den dömda att underkasta sig ett
väl-förtjent straff.
— Han skall aldrig underkasta sig det, —
utbrast jag. I ett ögonblick hade jag rusat fram till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
