Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Yi voro nu i Kalifornien, guldets och orangernas
land. Dess natur är på engång så enformig och
karakteristisk, att man snart får ett totalintryck af den.
Små brådskande, blomstrande städer, lefvande på
fruktodling, bebygda med hvita och ljusgrå trähus
— sten nyttjas ej här till följd af jordbäfhingarna —
med ett bredt bälte af vinfalt, fruktträdgårdar och ängar,
besådda med „alfalfa“ gräs. Inga naturliga
gräsmattor finnas i Kalifornien. Deremellan gul sand,
man-sannita, aloé och kaktus, en blå himmel och blånande
bergskedjor vid horisonten. Det är enformigt, men
en enformighet som icke tröttar, ty bergens skönhet
är alltid ny, alltid omvexlande och Kaliforniens blå
himmel glömmer ingen, som engång sett den.
Vi foro förbi öfvergifna guldvaskerier, hvilka
till det yttre liknade ullspinnerier hemma i
Finland. Ingenting intressant, ingenting märkvärdigt.
Guldgräfvarena ha dragit sig inåt landet och man ser
dem aldrig vid de allmänna stråtvägarna.
I San Bernardino nödgade de gästfria invånarena
tåget att stanna för 10 minuter, under hvilken tid
herrar och damer med stora korgar på armen gingo
genom kupéerna, och utdelade frukter och blommor.
I Passadena, en annan liten stad, inbjöd man oss för
en hel dag med middag, musik, tal och utfärder.
Det stora väntrummet på stationen var förvandladt
till en bufett. Der stodo långa bord med limonad,
aprikoser och psreikor, så stora, gula och doftande,
som man aldrig kan få annorstädes än i Kalifornien.
Detta rum var öppet hela dagen och ingen vakt fans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
