Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
DOTTREN.
vara en af hans lagliga rättigheter och nästan hans pligt
i egenskap af familjens öfverhufvud och suverän. Det
var lagen som förderfvade sederna.
Lyckligtvis går ändå framåtskridandet sin jemna gång
hvar helst det vara må. Gud stannar aldrig, det kommer
endast an på att utleta hans spår. I denna mörka och trånga
samhällsbyggnad fanns likväl en liten vrå dit de
naturliga känslorna hade tagit sin tillflykt, der rättvisan ännu
hölls vid lif inom familjen, der framtidens frö låg och
grodde... Hvarest då? Hos folket! Som det hos gemene
man hvarken fanns något namn att föreviga, någon
länsbesittning att vidmakthålla orubbad; som de fattigas barn
icke voro för sina föräldrar några högmodets verktyg eller
några maktens upprätthållare, utan rätt och slätt föremål för
en naturlig ömhet, — så förblefvo de hederlige männen fäder,
hvar och en efter behag och godtycke. Om de tänkt på någon
företrädesrätt för något af sina barn, hade det troligen blifvit
till dottrens eller den sistfödde sonens förmån såsom varande
de svagaste, emedan de små barnen merändels ligga oss
närmare om hjertat och visa oss mera ömhet än de större.
Hos folket således delade alla, söner och döttrar, äldsta
och yngsta barnet, arfvet lika efter fadrens död, liksom de
under hans lifstid hade delat lika det bröd han gaf dem;
ty den ofrälse fadren sade icke: »Min son», han sade: »Mina
barn». Dessutom voro de nästan tvungna att visa sig vara
goda fäder, ty adeln skulle icke tillåtit de ofrälse att
trampa sig i hälarna genom att vilja, de också, upprätta
fideikommisser. Man hade ju företrädesrättighet att göra
sin dotter arflös; det var ju den adliga jungfruns rätt att
kunna göras arflös. »Om en ofrälse», heter det i Ludvig
den heliges lagbok, »har tvenne barn, af hvilka det ena
på hederligt vis förtjenar sitt bröd, och det andra, en
lättsinnig ung flicka, lemnat fädernehuset, för att föra ett
lösaktigt lefverne, skola ändå båda lika dela
fäderne-ar†vet.» Vi se häraf att det var liksom till ett märke på
låg börd som adeln ålade de ofrälse fadersömhetens milda
lag; på detta sätt var det adeln sjelf som underblåste och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
