- Project Runeberg -  Qvinnans historia /
74

(1867) [MARC] Author: Ernest Legouvé
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

74 DOTTREN.

Man har ofta anmärkt att de förstfödda barnen i
allmänhet äro svagast till sin kroppsbyggnad, och bland
adeln har den yngste sonens goda förstånd och den äldstes
dumhet öfvergått till ordstäf. Hvarför? Emedan flickorna
inom denna klass gifte sig och ännu gifta sig alltför tidigt.
En sexton års flicka, till och med en adertonårig, har
ännu icke mer än skenet af fysisk styrka, det hafvande
tillståndet försvagar henne, digifvandet utmattar henne.
Hon är då ännu lika litet egnad att vara moder som maka!
Och i sanning, med hvem är det väl som den
sextonåriga flickan gifter sig, Är det med sin man? Alldeles icke;
tack vare våra seder känner hon honom icke, och tack vare
hennes ungdom kan hon icke känna honom. Hon gifter
sig med ett ansigte om brudgummen är vacker; en
förmögenhet om han är rik; en frack om han är elegant.
Honom sjelf, hans moraliska menniska, honom sjelf,
den arbetande mannen eller tänkaren, den trotsar jag att
hon icke tänker på, ty hennes hjerta måste vara
främmande för hvad som utgör grunden af denne mans lif och
hjerta, för de arbeten som upptaga det ena, de idéer
som lifva det andra; hon gifter sig, såsom geometrien
skulle säga, med ett x.

Tvenne orsaker till denna olycka se vi genast. Först
många föräldrars fåfänga hvilka anse det såsom en
hederssak att kunna få bortgifta sina döttrar ännu såsom mycket
unga, hvarför ofta uppstår ett slags täflan familjerna emellan,
sedan en sällsam egenkärlek hos mannen, som tycks hafva
öfverenskommit med sig sjelf att en man alltid kan anses såsom
ett tiotal år yngre än en qvinna, och att en flicka vid
tjugufyra års ålder, och till och med vid tjugutvå års, icke längre
kan göra anspråk på annat än en man redan hunnen till
mogna år. Jag vet icke om jag misstager mig, men det
tyckes mig såsom göra vi män oss besynnerliga inbillningar i
fråga om vårt kroppsliga aftagande i förhållande till
qvinnans. Vi äro ganska stränga i afseende på henne och
oändligt öfverseende då det gäller oss sjelfva. Lagstiftare
till och med för det som står utom lagarna, hafva vi på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:46:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/qvinhist/0078.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free