- Project Runeberg -  Qvinnans historia /
166

(1867) [MARC] Author: Ernest Legouvé
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

166

MAKAN.

häraf?» Jag anser mig kunna tillägga: det är alls ingen
nödvändighet att han skall vara ett odjur, utan snarare
kan man säga: en man måste vara mer än menniska för
att icke begagna sig af den oinskränkta öfverherrerättighet,
att icke säga den barbariska rättighet, som lagen
tillerkänner honom. Lagen ingifver verkligen mannen ett
sådant begrepp om hans öfverlägsenhet, den inlär honom så
oändligt väl att betrakta sig såsom den enda vigtiga
personen i hemmet, att han alltför ofta just derigenom
förledes att taga sin sjelfviskhet för rättvisa och sitt jag vill
för giltiga förnuftsskäl. En af mina bekanta, en verklig
hedersman i alla afseenden, fick en dag förebråelser af en
vän derför att han alltför mycket höll sin unga hustru
aflägsnad från nöjen och sällskapslif, och deremot offrade
allt hvad han egde för att tillfredsställa sin vurm att
samla antika kuriositeter: An sen, min härå vän»,
svarade mannen, hvad vill ni jag skall göra? Om frid och
trefnad skola kunna råda i ett hem måste alltid endera
af makarna uppoffra sina tycken, och det är i så fall
rimligast och mest rättvist att hustrun blir den
uppoffrande. Såsom ursäkt för dylika orättvisor, framhålles en
sofism och en grundsats. Sofismen lyder som följer:

»En lag», säger man, »är utan tvifvel det mest
allmänna uttryck för sederna; men ännu oftare stå sederna
och lagen i motsägelse till hvarandra. Huru mångas
tillvaro och handlingar falla icke utom eller vid sidan af
lagarna! Lagarna äro att förlikna vid risknippor af törne,
lagda tvärs öfver vägen för att stänga den. Förmå de väl
att hindra den vandrandes framfart? Somliga sätta foten
dristigt på m tornet och krossa det, andra maka det litet
åt sidan och kringgå det sålunda; största antalet hoppa
öfver risknipporna. Så förhåller det sig också med
qvinnans lott. Giftermålsbalken proklamerar att hustrun är
skyldig mannen lydnad; men finnes det väl en enda hustru
som lyder sin man? Visserligen principielt; alltid i ord,
men månne också i handling? Att vilja påstå att så är
vore att förtala qvinnan, och man skulle bestämdt från-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:46:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/qvinhist/0170.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free