- Project Runeberg -  Qvinnans historia /
285

(1867) [MARC] Author: Ernest Legouvé
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MODERLIGHETENS SORGER OCH BROTT. 285

det i en brunn invid YSLgen. Jag ville äfven taga lifvet at
mig sjelf, men det fattades mig mod!»

Hvilken dom fällde juryn? Efter fem minuters
öfverläggning frikändes Jeanne Vernada/ud enhälligt. Hvaraf
kommer det sig att detta frikännande i fråga om ett så
förfärligt brott icke retar oss? Hvarför fanns bland hela den
mängd som trängdes inom rättegångssalen måhända icke
tjugo personer som varit färdiga att uttala ett fördömande ?
Än mer! Huru kommer det sig att bland dem som
höra berättelsen om detta mord, mer än en troligen
känner sig upprörd så som vi, i det vi nedskrifva den, och som
sakta säga: »arma qvinna!» Detta kommer sig deraf att
huru brottslig hon än var se vi dock jemte henne
varelser lika skyldiga till hennes brott som hon sjelf, varelser
som lagen frikänner och förklarar oskyldiga; det kommer
sig deraf att vi i stället för att fördöma henne i främsta
rummet döma husbonden som så omenskligt körde bort
henne, hpspitalstyrelsen som visade bort henne, detta
omenskliga organiserande af barmhertighetsinrättningar,
som kan tillåta tvenne varelser att svälta ihjel på allmän
landsväg, och isynnerhet den uslingen hvars namn icke en
enda gång nämnts i rättegången, men hvars mördande
närvaro låter känna sig i allt, vi mena den frånvarande
fadren! Hvad henne beträffar hafva vi i hennes brott
funnit en försonande känsla, ömheten. Hvarför har den
arma varelsen dödat sitt barn? Icke var det af
sjelfviskhet, af beräkning, af grymhet; nej, hon har dödat sitt barn
för att rycka det undan svält och elände, hon dödade det
derför att hon älskade det. I hennes brott låg endast
ömhetens förtviflan! Men han, den okände nedrige
uslingen, han som öfvergaf sin dotter och sin dotters moder,
han som icke ens skaffade den lilla en första vattendroppe
att nära sig med, han har endast af girighet och
liknöjdhet begått sin afskyvärda handling. Och honom frikänner
lagen, honom frågar lagen icke ens efter! Detta är den
obillighet som framkallar såväl från våra som domrarnes
hjertan den för rättvisan sårande frikännelsen! Och, må

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:46:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/qvinhist/0289.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free