Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
306 QVINNAN.
någonting gudomligt och profetiskt’), och de vördade i henne
ett väsende som egde samband med himlen.» I Gallien voro
de druidiska prestinnornas åligganden snarare öfverlägsna
än underlägsna de druidiska presternas, ty framtidens
afslog ande var dem förbehållet. På ön Sena (Sein) fanns
det ett samfund, bildadt af nio mör2), hvilka, så påstod
man, kände till hvad som ännu icke skedt var, som
botade dödliga sjukdomar och som stillade eller uppretade
hafvets vågor. Det var på vilda klippskär, midtunder
stormens rytande, som de gåfvo sina orakelspråk och de
ansågos stå i förbund med sjelfva åskblixten. En af
deras mest beryktade prestinnor, Velleda, osynlig och ändå
närvarande, beherrskade, så att säga, ett helt folk från
höjden af ett torn, hvarifrån hennes befallningar föreskrefvo
fred eller krig. Detta tyckes ju vara nästan otroliga
förhållanden som vårt förstånd knappast kan förklara. Huru
kunna förlika så mycken storhet med en så underlägsen
ställning. Huru kunna förklara denna rysning af
beundran och förakt, som fattar mannen vid åsynen af den varelse
som borde vara hans like, men som han alltid ställer ettdera
på en lägre eller på en högre ståndpunkt än sin egen?
Hvad är hon då i hans ögon? Hvilket kall tillmäter han
henne i fråga om försynens afsigter och verldens
bestämmelse? Hvarföre utestänga henne från de enklaste
embeten och ikläda henne de heligaste, de högsta?
Hvarföre förbjuda henne delaktighet i lifvets bestyr och
omsorger och lemna henne en så stor andel i de idéers
bildande och förkunnande som utgöra sjelfva lifvet, religionen?
Qvinnan har således mycket karakteristiska och mycket
mäktiga egenskaper, då hon på en så inskränkt plats
kunnat ernå ett så högt, ett så sällsamt välde! Denna första
allmänna öfversigt, huru kort den är, tillåter oss
likväl att redan uttala: »Qvinnan är mera än mannen och
mindre än mannen, d. v. s. något annat än mannen.»
’) Tacitus, Germaniska seder.
2) Amédée Thierry, Histoire des Gaulois.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
