Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
QVINNAN OCH STATEN.
369
Abedissan valde biktfäder Jör ordens olika
afdelningar.
Priorinnorna egde att befalla öfver hvarje prior, och
nunnorna öfver munkarne, liksom abedissan öfver abboten.
Öfverallt, inom ordens alla kloster, var det qvinliga väldet
det öfverlägsna, Munkarne arbetade jorden, men fingo
icke skörda frukterna. Det var nunnorna, som läto
inskjuta maten till dem genom en lucka i klostermuren; de
gåfvo den åt dem såsom en allmosa. Till och med hvad
som blef öfver af munkarnes måltid fingo dessa icke
behålla, utan det skulle återsändas till nunnorna, och
utdelades sedermera af dessa åt de fattiga.
Månne detta samlande af den administrativa
makten i qvinnornas händer blef skadlig för stiftelsens
bestånd? Nej, visst icke; ingen andelig orden var rikare
och mera vidtberömda Motståndare saknade den likväl
icke. Under sexhundra år, under tretiotvå abedissor,
har icke ett enda af ordens privilegier fått förblifva
oan-tastadt af den manliga fåfängan eller det manliga våldet;
men ordens privilegier hafva dock alla försvarats och
uppehållits af dess qvinliga föreståndarinnors kraft och
ihärdighet *).
Då klostrets i Fontrevault första abedissa, Petronella,
råkade i en konflikt med den mäktige biskopen af
Angers, stämde hon honom inför conciliet i Chåteauroux och
Poitiers, der hon sjelf förde sin ordens talan och vann
processen.
Ar 1349 vägrade abedissan Théophégnie
landsdomaren (sénéchal) i Poitou rätt att döma munkarne i Fon~
tevrault, och tillkämpade sig sjelf denna rättighet.
Ar 1500 var det klosterabedissan Maria af Bretagne,
som i förbund med påfvens utskickade med kraftig och
säker hand uppsatte nya ordens stadgar.
Jag har anfört Fontevraults stiftelse, jag kunde
anföra minst tvåhundra andra dylika; ty här är icke fråga
’) Piéces sur Fontevrault. — Histoire des ahbesses supérieures de
Fon-evrault.
Le g ouvé, Qvin n a ns It istoria. 2 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
