Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
QVINNAN OCH STATEN. 379
att beklaga, kullkastar hon genast alla sin politiska
organiseringsplaner: hon är en emanciperad konstnär.
Théroigne de Méricourt gör sig till soldat. Hon klär
sig till karl, hon bär manliga vapen; men hon låter
fastlöda en luktdosa vid sin värjknapp, för att neutralisera
lukten af det sämre folket. En sådan soldat!
Röse Lacombe förde ordet i de revolutionära
qvinnornas klubb, som hon sjelf grundat. Hennes vältalighet
slungade isynnerhet åskor mot adeln, som hon i massa
ville beröfva alla statens embeten. Slumpen för henne
tillsammans med en ung adelsman från Toulouse, en fånge
i la Force. Hon förälskar sig i den unga mannen, och
så är det slut med hennes republikanska ifver; hon far
ut emot Robespierre, hon kallar honom monsieur; hon
vill ingenting mindre än kullstörsta Paris’ kommunalstyrelse.
Kommunen blir uppbragt; Röse håller sig undan, och trenne
månader derefter möter en af Konventets medlemmar henne
under en peristil utanför en af teatrarna. Den unga,
förslagna och artiga försäljerskan, så behaglig, så pikant,
så qvick att afyttra snörband och synålar, är Röse
Lacombe! En sådan tribun1)!
Bakom dessa fem förnämsta qvinnofigurer reser sig i
massa ett stort antal qvinnor: soldater, upprorsmakare,
klubbledamöter. Ibland de talrika qvinliga klubbarna, som
på den tiden i Paris belöpte sig till nära 90, blefvo
isynnerhet tvenne ryktbara: Brödrasamfundets klubb, stående
i förbund med Jacobinerna, och Sällskapet för
revolutionära republikaner, grundadt af Röse Lacombe och der hon
var ordförande. Hvad voro dessa qvinnor för det mesta?
Verktyg i anförarnes händer, hvaraf de på samma gång
betjenade sig såsom vapen och lekbollar. Ville man
under skräckregeringen i Kommunen genomdrifva några
våldsamma åtgärder, såsom till exempel resandet af
Ma-rats staty, eller rättigheten till husvisitationer, lät man
alltid först frågan afhandlas inom det qvinliga Brödra-
’) Lairtuillier, Histoire des femmes de la revolution.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
