- Project Runeberg -  En qvinnas ed /
201

(1867) [MARC] Author: Ellen Wood
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII. Förändringar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

201

fingo afsked med lön för helt år, och hushållet på slottet
reorganiserades till helt liten skala.

Om det fanns någon som ej var nöjd med den nye
paren, var det John Mitchel, ty han hade blifvit
förkastad såsom sökande till arrendet af Sailors’ Best. Mr
Apperly hade fullbordat kontraktet och låtit det
undertecknas af Mitchel och Hawthorne i trots af lörd Danes
varning; han skulle finna att detta dokument var
värdelöst och att Sailors Rest blef bortgifvet till Richard
Ravensbird.

— Till Ravensbird! utropade han förvånad när lörd
Dane meddelade honom denna nyhet. Ravensbird’. Säkert
kan mylord ej ha för afsigt att låta honom få det?

— Jo. Vet ni ej att han var bland de sökande?

— Ack, det vet jag nog. Men jag trodde att
mylord skulle ha satt honom sist på listan, eller snarare
uteslutit honom helt och hållet. Det trodde jag.

— Era och mina åsigter äro i denna fråga i strid
med hvarandra, Apperly, sade lörd Dane. Jag kan ej
frigöra mig från känslan af att denne man blifvit förorättad;
och jag anser att vi af slägten Dane äro skyldiga honom
godtgörelse. Men — oafsedt detta — hvarföre skulle jag
ej låta honom få huset? Han är färdig att erlägga
penningarne och skall utan tvifvel bli en bra arrendator.

— Hyser ni ej ringaste misstanka mot honom för att
ha begått dender våldsbragden?

— Det har jug ej hyst på länge, var lörd Dane’s
svar. Jag tror fullt och fast på Ravensbirds oskuld. I
annat fall skulle jag väl ej låta honom få arrendera något
af mina hus.

— Det blir ett förskräckligt slag för Mitchel,
brummade mr Apperly, som tänkte på en viss bankonot som
låg i hans pulpet.

— Ej förskräckligare än det skulle bli för
Ravensbird, ifall jag toge Mitchel och förkastade honom. Efter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:47:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/qvinnased/0201.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free