Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV. Lord Dane hemma igen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
245
— Jag kom tillbaka till England, bryende mig föga
om hvart jag kom eller hvar jag stannade. Men mycket
snart efter min återkomst väcktes de gamla döda fibrerna
i mitt hjerta, som jag trott varit vissnade till rötterna,
åter till lif. Det var här, hemma, som jag träffade en person
som jag kunde älska; ett föremål för mitt lif som jag tror
alltid skall qvarblifva och bibehålla sitt inflytande på mig.
Hon lyftade frågande sina ögon och lörd Dane
fortfor:
— När medvetandet härom först vaknade hos mig
försökte jag att sträfva emot denna känsla med hela den
ansträngning hvaraf jag var mäktig; men ju mer jag sträfvade
deremot dessraindre ville den försvinna, och jag hade
ingen annan ressun* än att gifva vika derför. Denna känsla
hade blifvit mig öfvermäktig, influerade på hvarje
handling i mitt lif och jag erfor den natt och dag. På min
heder, jag trodde den var förbi för mig, denna kärlek; att
jag och mitt hjerta hade växt ifrån den, att "fogeln hade
upphört att sjunga". Jag till hälften blyges öfver att göra
denua bekännelse nu.
Hon satte sig mera upprätt i sin stol, hennes kinder
glödde, hennes ögon fastades på honom med mycken
förvåning under de halfslutna ögonlocken, lörd Dane drog
sin stol närmare och han syntes något upprörd.
— Jag har ämnat tala med er dessa två eller tre
veckor; men jag bekänner uppriktigt att jag haft motvilja
för att göra det. Om jag för ett ögonblick varit allena
med er och velat komma fram med min bekännelse, har
en omnämnbar känsla, som ni kanhända skall förstå, en
plötslig afsmak för att göra något sådant fått inträde hos
mig och hållit mig tillbaka. Men då jag gick hit i afton,
gjorde jag inom mig ett löfte att jag skulle komma in på
detta ämne, ifall tillfälle dertill ympades. Tillgif mig
härför; tillgif mig för hvad jag kommer att begära af er: att
ert eget hjerta skulle föra min talan. Adelaide tillgif
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
