- Project Runeberg -  En qvinnas ed /
273

(1867) [MARC] Author: Ellen Wood
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVII. Skeppsvraket

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

273

Skeppet närmade sig oupphörligt — sakta men
säkert-Två timmar efter det slottsklockan börjat ljuda, stötte
fartyget mot en klippa; många blefvo härvid af vågorna
sopade öfverbord, hvilka derefter började efter sina ringa
krafter strida mot vågorna lika hopplöst som skeppet gjort.
Rop af förtviflan nådde åskådarne på stranden; flera
qvinnor bland dem kastade sig på knä och anropade Gud om
förbarmande för de drunknande.

I detta ögonblick uppträdde en annan person i hopen,
en person som ej förr tycktes ha varit bland åskådarne.
Det var Wilfred Lester. Han bar jagtdrägt, som han gjort
då Maria tidigare på aftonen mötte honom.

— Gode Gud! utropade han efter att ett par
ögonblick ha stadigt betraktat fartyget; det måste ha stött på
grund!

| tj — För fem minuter sedan!

— Hvad är det der i vattnet? frågade han efter en
ytterligare paus.

— Menniskor som hålla på att drunkna. De blefvo
bortspolade från fartyget nyss.

— Menniskor som hålla på att drunkna ! upprepade
han. Och ni försöka ej att hjelpa dem ?

En person vid hans sida pekade på de skummande
vågorna.

— Låt åsynen af det upprörda hafvet svara er.

— Det är ej något svar, sade Wilfred Lester. Hvar
är lifräddningsbåten ?

Han vände sig om och mr Lester drog sig tillbaka
midt ibland hopen; han hade ej lust att komma i beröring
med sin son. Lörd Dane deremot steg fram och lade sin
hand på den unge mannens arm.

— Ni är för mycket uppskakad, Lester, sade han
lugnt, ocli jag erkänner att detta är en anblick som är
mer än tillräcklig för att komma äfven det mest stoiska
hjerta att klappa af sinnesrörelse. Men ingenting kan göras

En Qvinnas Ed. 1 8

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:47:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/qvinnased/0273.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free