- Project Runeberg -  En qvinnas ed /
386

(1867) [MARC] Author: Ellen Wood
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXIV. En upptäckt för Wilfred Lester

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

386,

— Det ar sannt, vi göra det ej. Och likväl när jag
erinrar mig huru kort tid vi ha kännt er, måste jag
förvåna mig häröfver. Yi tyckas vara gamla vänner; men
jag fruktar att det är djerft af mig att säga detta.

På hans läppar sväfvade ett småleende som af någon
anledning framkallade rodnaden på Marias ansigte.

— Jag önskar att vara er vän, sade han i det hans
röst antog ett förtroligt uttryck. Jag tror att er bror
behöfver en sådan, miss Lester. Får ’jag tala med er i detta
ämne utan förbehållsamhet?

Hon hade verkligen behof af att någon gjorde det,
ty hennes hjerta var beklämdt och oroligt för hennes brors
skull. Hon såg på mr Lydney med ett bedjande uttryck
och hälften af hennes rädsla försvann vid denna blick.
Det torde ha förefallit henne som om hjelp, beskydd, fanns
hos denue man; det hade länge förefallit henne som om
fullkomlig trofasthet uttrycktes i det goda, vackra,
allvarliga ansigtet.

— Jag fruktar — jag vet knappt hvad det är som
jag fruktar, mumlade hon.

— Ni fruktar att "Wilfred, lidande under bördan af
försakelser och oförtjenta orättvisor, skall dragas in i
företag som ej alldeles skulle hedra squire Lesters son och
arfvinge ?

— Son och arfvinge! var det sista ordet uttaladt på
hån? Tårarne stodo Maria i ögonen.

— Haf förtroende till mig, sade han ifrigt i det han
tog hennes händer i sina. Allt hvad en man kan göra
för en annan, skall jag göra för er bror. Han räddade
mitt lif; jag vill försöka rädda honom ur hans förlägenhet.

— Jag har älskat Wilfred så högt, sade hon liksom
till försvar för sina tårar; han är fyra år äldre än jag.
Mamma dog, pappa blef så främmande för oss; vi hade
endast hvarandra att älska.

— Förtro er till mig, miss Lester.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:47:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/qvinnased/0386.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free