Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXIII. Som man sår får man skörda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
516,
— Mycket, oberäknadt hans tillgångar på
fädernesi-dan. Han skulle vara ett bättre parti än kusin Herbert
för Maria Lester.
— Skall ni stämma honom till rätta? frågade hon i
låg ton.
— För hvad? Tjufskytte eller inbrottsstöld. %
— Oh, Harry, skämta ej! Det förefaller mig som
ett hån mot mitt elände. Jag menade — men det är
detsamma!
Hon hade tänkt på Herbert. Hon lutade åter sitt
ansigte ned mot soffkudden och brast i tårar för första
gången under samtalet.
— Som vi så måste vi skörda, sade lörd Dane.
Bedrägeri medför förr eller senare sitt eget straff.
Plötsligt reste hon sig upp och kastade sig på knä
för honom. Hon såg upp med ögonen badande i tårar.
— Harry, ni skall tiga med min olycksaliga
hemlighet! Ni skall ej förråda mig! Jag bönfaller derom vid
den kärlek ni en gång hyste för mig.
— Hemlighet? upprepade han i det han knappt förstod
hvad hon menade.
— Att jag igenkände er och Herbert dender qvällen.
Oh, jag hörde några af de ord ni sade och visste att
tvisten uppkommit för min skull? Himlen är barmhertig;
var ni det äfven! Jag skulle heldre vilja dö här på
platsen än ha den skammen att verlden skulle veta af min
mened.
Ej förrän han gaf henne detta löfte, ville hon stiga
upp eller låta honom resa upp sig.
—- Från denna stund skall det bli begrafvet i
glömska, svarade han, liksom många andra saker som röra det
förflutna.
Hon svepte sin schal omkring sig och satte på sig
sin hatt för att gå. Lörd Dane undrade hvar hans son
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
