Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
af fingervisningen af den vänliga handen, som
kan uppmuntrande leda honom vidare mot
idealets sfer, skall han snart råka in i ett så
tröstlöst mörker, genom de hårda omdömen, som till
och med göra honom misstänkt hos hans kanske
egen villrådige teaterchef, att han snafvar och
faller och troligen aldrig mera skall resa sig för
att finna den väg, som borde ha ledt honom till
det eftersträfvade målet. Och för den, som
intresselöst alldeles icke bryr sig om att sträfva
efter ett högre mål, för honom är ovettet heller
ej behöfligt! Det förbättrar ej heller då.
Alla teaterledare och alla skådespelarekonstens
utöfvare sträfva visserligen icke på de ljusa vägarna
efter detta ideella mål; nej, dunklet, i hvilket
många af dem ännu dväljas, är merendels så
kompakt, att hvarken uppmuntran eller sann kritik
kan leta rätt på dem och med sina facklor leda
dem dit, där vi allra helst skulle önska finna dem.
Men äfven dessa ignoranter kunna fortfarande så
förhärdas genom de otympliga varningar eller
väckelser de ofta genom kritikens misttrumpeter
röna, att de genom oljudet förlora fattningen och
balansen — och lusten.
Den ambition, af hvars goda frukter de någon
gång hafva sökt näring, tappa de bort, och råka
slutligen in på försoffelsens och likgiltighetens
vägar, hvarefter det blir för sent att väcka dem
till nytt och innehållsrikt lif.
Då inträffar, liksom efter alla misslyckade
försök att ordna det osammanhängande, revolu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
