Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE BÅDA AHMED.
Ahmed är ett synnerligen vanligt namn i Biskra,
— ännu oftare förekommande än Mohammed, tror jag
— och nog var det närmare ett dussin bekanta med
detta namn vi hade; »den vackre Ahmed » och »den fule
Ahmed» och Ahmed från Lallia och Ahmed ben Amor
och ännu en hel rad. Men de jag tyckte bäst om, voro
de båda svågrarne Ahmed, onklar till lilla Schrera.
Jag satt en solig morgon ute i Biskras vackra park,
under det praktfulla hvalfvet af guldmimosa, som —
likt det breda tunnhvalfvet i någon gammal basilika —
öfverskuggar midtgången. De små gyllene boll-lika
blommorna, som, när vi anlände till Biskra, fyllt luften
med sin glans och sin tunga doft, hade sedan dess alla
vissnat och fallit tillika med de fina, flikiga lofven, och
mimosahvalfvet hade under ett par veckor tett sig helt
grått; men nu hade på några dagar det torra riset
spruckit ut och höljt sig i ljus, luftig aprilgrönska. Jag satt
på en bänk, sysslolös i morgonens varma, glittrande
solsken, och njöt af att se hvita burnuser och guldfärgade
silkesturbaner med långsam värdighet röra sig under
det vårgröna hvalfvet. Inga européer störde taflan. Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
