Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 I 8 EN ARABISK KÄRLEKSHISTORIA
— Vi tacka er tusen gånger, mademoiselle, sade
den mörke. Den blekhyllte yttrade med låg röst
någonting instämmande, tog det bruna papperet, vek
omsorgsfullt ihop det och stoppade in det innanför
bu musen, som om det varit en stor skatt.
När Elly kom hem till hotellet, berättade hon för
sina vänner hvad som händt henne.
—- Jag tror jag kan något gissa mig till
sammanhanget, sade hon. Här var för någon tid sedan en
norsk godsägare med sina två döttrar, jag kände dem
ej men såg dem ofta; de gingo vanligen i sällskap
med de här två araberna. De voro här i några veckor
och reste helt nyligen, bara ett par dar, innan ni två,
— Marika och Hellevi — kom hit till Biskra. De sågo
glada och käcka ut, de unga norskorna, inte
egentligen vackra, men med ett godt och vinnande
utseende. Jag förmodar de båda araberna blefvo förtjusta
i dem — det vore nästan underligt, om de inte blifvit
det, eftersom araber ju annars aldrig ha tillfälle träffa
några kvinnor. De norska flickorna voro väl också
en smula svaga för sina arabiska tillbedjare ... Så har
väl en af dem, tänker jag, strax innan de skulle
resa, suttit på en bänk i parken och ritat de
där orden på ett stycke omslagspapper hon
rif-vit loss från ett paket — och så har hon smålett
och sagt: »Ja, här är en afskedshälsning till er, men
jag säger inte hvad där står!» Hon kunde nog inte
tänka sig, att de nånsin skulle få reda på hvad hon
skrifvit.
— Hur kunde de gissa, att du förstod norska,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
