Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Begynn dock icke resningen för tidigt! Ty ännu
tör det dröja länge nog, innan jag med min här kan
vara vid Magdeburg och bistå dig.
Kristian Vilhelm begav sig förklädd till Magdeburg
och kom in i staden utan att bliva igenkänd av de
kejserliga vakterna. Han gick in i stadens rådhus,
trädde ut å dess burspråk och begynte tala till folket,
som köpte och sålde eller samspråkade nedanför på
torget.
— Sen, I magdeburgare, ropade han, jag har
kommit tillbaka till eder för att befria eder från kejsarens
tyranni. Veten att den tappre konungen av Sverige
har lovat att komma hit och hjälpa eder. Så resen
eder nu mot förtryckarna och driven dem ut ur
staden!
Folket svarade honom med jubelrop. De grepo strax
till vapen, drevo ut den kejserliga besättningen och
utropade åter Kristian Vilhelm till sin administrator.
Men när detta hände, hade ännu icke sex veckor
förflutit efter det Gustav Adolf landstigit i Pommern.
När konungen erfor att Kristian Vilhelm i sin otålighet
så litet aktat på hans förmaningar att se tiden an,
vart han ganska orolig för Magdeburgs öde. Och då
han hörde att de kejserliga redan börjat belägra
staden, sände han till dem en av sina skickligaste
krigsöverstar, Didrik von Falkenberg.
Och så snart denne kommit in i Magdeburg, valdes
han till befälhavare över försvarstrupperna.
Men han sade strax till borgarna:
— De trupper I haven räcka ej till. Tvåtusen man
till fots och trehundra till häst — det är icke nog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
