Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
-
IV. Gamla stockholmsoriginal. — Den hånade och förföljda »Trasfröken». — Den elegante, beundrade Soto Maior. — Den bortskämde »Vackra Roosen». — Kvinnohataren på Hamngatan. — Den frispråkige pastor Bengtsson. Till slut den kurtisante gamle Tidnings-Boije.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
aldrig mer mellan kulisserna. Det ligger nära till hands tro,
det man med avsikt drog upp ridån så där lite för tidigt, för
att bli kvitt gästen i fråga.
Den lille vicomten, vilken vistats här i 38 år, var född 18
nov. 1812 och avled 22 jan. 1894, varvid Stockholm förlorade
ett av sina trevligaste, mest älskvärda s. k. original.
— — —
Kostlig i sitt slag var pastor Bengtsson, mannen, som, klädd
i prästrock och i en ruggig hög svart hatt, gick omkring och
sålde andliga skrifter. Med Bengtsson blev undertecknad på
sistone rätt så förtrolig och han anförtrodde mig sin historia
även.
Han hade verkligen ägnat sig åt det prästerliga kallet, men
blivit, vad man kallar ett svart får och stötts ut ur
herdetjället, vilket tycks ha fött såväl melankoli som ock ett starkt
hat mot de inom prästeståndet lyckligare lottade. Han
författade ett häfte som han kallade »Evangelina» och det gick
han omkring och sålde. Sålde med alldeles särskild förkärlek
i den då kolossalt frekventerade Strömparterren. Med en
intensitet som hade han betalt för rätten att gå mellan borden
där nere i parken, gick han från kotteri till kotteri så lång
kvällen var och bjöd ut sina skrifter bland vilka på senare åren
tillkom den mera politiska än religiösa »Om införseltullar och
förbrukningsskatter, ej av lekamliga nödvändighets- utan i
stället av lekamliga överflödsvaror».
Och för sina skrifter reklamerade han alltid med rim:
Vill min herre ha ett exemplar,
så är det han som är en resolverad herre och karl.
Och vill fruntimret ha ett exemplar,
så är det hon som är riktigt snäll och rar.
Men vill ingen av herrskapet ha,
så är jag lika gla’.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
