Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
-
XII. Ett sällskapsspektakel på snickarns vind. — Tyska kyrkan brinner. — En annan stor eldsvåda. — Vi mista vår pappa. — Jag slutar skolan och kommer i »tandläkarlära»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
| XII.</table>
Ett sällskapsspektakel på snickarns vind. — Tyska kyrkan brinner. — En annan stor eldsvåda. — Vi mista vår pappa. — Jag slutar skolan och kommer i »tandläkarlära». Jag drömde efter besöket på »Ladan» endast om teater och liksom för att göra mig än tokigare, började några stycken äldre pojkar spela teater i vårt hus i 12:an, i snickar Hööks verkstad. Det var visserligen endast var söndag man spelade, men det säger sig själv, att vi gårdens pojkar aldrig avstodo från att uppmuntra detta nära liggande nöje. Det var för resten en samling duktiga amatörer som spelade i snickarns verkstad. Tidigt varje söndagsmorgon började de med verkstadens förvandlande till scen och salong. Dekorationerna hade de dels lånat av ett kullbytterat amatörsällskap och dels målat själva. Bänkarna bestodo av snickarns bräder, lagda på bockar och till ridå hade de en vanlig draggardin. Det hela upplystes av snickarns verkstadslampor och tog sig, ärligt talat, riktigt gott ut. Här spelade man nu, mot tio och tjugufem öres entré, en hel del små 1-aktare, bl. a. minnes jag särskilt Frans Hodells »De bägge direktörerna», som fick ett utmärkt framförande. Man skulle haft anledning spå dessa ungdomar en lysande bana på de verkliga tiljorna en gång, men, märkligt nog, har ingen enda gjort sig ett namn vid teatern. De stodo alla i affär och fortsatte helt visst sina respektive affärsbanor. Den ende »med namn», jag minnes, är — Hjalmar Meissner. Han uppträdde dock endast någon enstaka gång och spelade då fiol i mellanakten, ett den tidens underbarn, söt och klädd i en nätt sammetsdräkt. << prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >> Project Runeberg, Mon Dec 11 15:52:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/rannsten/0087.html 
|