Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
-
XV. Djurgårdsteaterns repertoar 1880. — Jag får plats som påklädare. — Debuterar sedermera på samma scen ... och på alla fyra. — Samma teater 1881. — Kronprinsessan Victoria anländer till Stockholm. — Den s. k. Victorialuggen. — Något om en roman och ... en bönpall.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
| XV.</table>
Djurgårdsteaterns repertoar 1880. — Jag får plats som påklädare. — Debuterar sedermea på samma scen ... och på alla fya. — Samma teater 1881. — Kronprinsessan Victoria anländer till Stockholm. — Den s. k. Victorialuggen. — Något om en roman och ... en bönpall. Djurgårdsteatern började sin säsong 1880 med »Lille hertigen», då nästan utgiven, och kom därefter med en slags revy av Selfrid Kinmansson, »Nordostpassagen». Den senare alluderade på »Vegas» färd, och inseglingen till Stockholm gjordes mycket fyndigt. Man såg slottet och den illuminerade bron, men man fick även se fyrverkeriet. Utefter långa järntrådar hade fyrverkar Törner arrangerat med små raketer, som stego uppåt teatervinden. Det var helt enkelt praktfullt. En dans av isbjörnar gjorde en god effekt även. Men någon dragningskraft hade stycket tydligen ej, det gick endast 16 gånger, och direktören måste tänka på att slå ett stort slag. Han fick den bekante matematikläraren och teatervännen Emil Hellgren att översätta en fransk operett, »Turkarna», med musik av Hervé, en trevlig operett, för resten, vilken skulle bestås en utstyrsel vars make Stockholm aldrig sett. Och vacker blev den, men kolossalt dyrbar. Till förlagsman hade dir. Key lyckats få ovan nämnde Törner, och man kunde av den anledningen höra den myndige fyrverkaren domdera både på scen, på kansli och i teaterns biljettkontor. I »Turkarna» uppträdde en av de unga balettherrarna från 10:ans misslyckade cirkusföretag. Han spelade en tre-tums-general — och spelade sin roll utmärkt. Man förstår att denne gode väns uppträdande på scenen skulle bidraga till att undertecknad började hemsöka teaterns direktör på kvällarna även. Alltid mött av samma ord: kom << prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >> Project Runeberg, Mon Dec 11 15:52:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/rannsten/0108.html 
|