Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kvarnarna i trakten ådraga sig den resandes
uppmärksamhet, men isynnerhet Pedersöre sockenkyrkas höga
såsom landkännmg af de sjöfarande kända spetsiga toin,
hvilket småningom träder fram emellan backar och
björkdungar. Slutligen passeras Lannilslund en af höga
björkar bevuxen kulle med Pinnonäs ruiner (se sid. 328),
till vänster om vägen, och kyrkan, hvarefter en
inbjudande allée för in på Jakobstad)f hufvudgata i stadens
bäst bebygda stadsdel.
4. Jakobstad, se sid. 325.
5. Jakobstad—Garnlakar Inbi/. Strandvägen för från
Sundby längs järnvägen (se sid. 315) genom trakter utan
särskildt intresse till Bennäs station, 9 km, därifrån
vidare i banans närhet genom Kronoby (se sid. 315) till
Gamlakarleby, hvarför på denna sträcka bälst begagnas
bantåg.
Kronoby socken vid Tervn- eller fordom Porasjokis nedra lopp
af-sömlradcs 1607 från Gamlakarleby, hvarundor det förut hördo undor namn
af Poras kapoll. Den n. v. kyrkans väggar äro prydda med rika målningar,
föreställande bibliska scener. På Korpfwlm, 2 km nedanom kyrkan anlades
1631 ett hospital för spetolska, son förvandladt till dårhus, mod egen kyrka
och prest, som tillika var föreståndare till 1811, Det indrogs då Lapp viks
dårhus öppnades 1841. — Slotts hemman nära kyrkan var landshöf dmgo
-residens 1661—4, då det flyttades till Tornoå, — Kronoby, som aldrig var
förlänadt, gaf i stället för rotesoldator 70 timmermän till skeppsbyggoriet i
Karlskrona och hade till stora ofrodon ott störro kronoskoppsvarf pa
Krono-1, Jouksholmen vid åmvnningen. Därifrån fördes 1692 icke mindre än 32
örlogsskepp. En resande 1707 säger att varfvot väckte engelsmännens
afund.
6. Gamlakarleby, se sid. 329. ■
7. Gamlakarleby—Prahestad. Vägen löper alt
fortsättningsvis genom odlade ganska välbefolkade byggder.
Ungefär 12 km norr om Gamlakarleby utkommer man
från det svenska Österbotten, hvarefter utan märkbar
öf-vergång det finska språket plötsligt vidtager vid
inträdet i Kelviå socken. Den följande socknen är Lochteå,
hvars träkyrka och omgifvande välbygda kyrkoby äro
belägna 37 km från Gamlakarleby.
1 Lochtoå slöts den 29 sopt. 1608 ott vapenstillestånd rnBlian do finsltft
och ryska härarna, jmfr sid. 335. Anslutning mod järnväg bo sid. 315.
Betecknande för tjärbrukets fäder i dessa traktar hr säjjnon att
Kaleva-sonen Kihovauhkonon varit den som lärt don för sin driftighet kända
befolkningen 1 Lochteå, Kalajoki och Pyhäjoki konsten att bränna tjära af
tallrötter, undor det att Tohni i Tiiysä [se Storkyro s. 295) infört
tjärveds-b ränningen, Också har Lochteå, undor forna krigstider varit kilndt för sina
saltsjuderier, i det att man kokat salt af hafsvatten, som uppsamlats i på
stranden gräfda brunnar. Ännu i slutet af sista seklet tillverkade allmogen
här i små hytter myrjärn till ankorsmide för egot behof. Lochteå blof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
