- Project Runeberg -  Per Lindeströms resa till Nya Sverige 1653-1656 skildrad av honom själv i hans handskrift "Geographia Americae eller Indiae Occidentalis beskrijffningh" /
72

(1923) [MARC] Author: Per Lindeström With: Nils Jacobsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

[jag] fruktar före, att de måste ändå fälla på sine
kjortlar, förrän de igenom komma kunna.

Sänger och sängkläder bruka de ej heller sådane som i
de kalla länderne, utan deres sänger äro gjorde såsom
fältsänger, att de kunne skruvas upp och tillsammans igen.
Och sängekläderne äro av rött skinn, en tväre hand tjocka,
stoppade med bomull, röde skinnhyenden till huvudgärd,
lakan sedan till täcke och överbredsle. Detta bruka nu de
förnämste där i landet, men de gemene bruka mattor
under sig. Och kunna [de] å den orten inga fjäderkläder
få bruka för den odrägelige varmen skull.

Författaren är nära att bliva ihjälstucken av en fransman



Här uti Canarien den 24 dito hade så när vår tolk,
frantzosen, genom ett falskt stämplat försåt bragt mig om livet
för en ringa orsak skull, som intet är värd att omtalas,
vilket sålunda tillgick. Denna frantzosen visste, att jag strax
därefter skulle gå ut i staden, ställte sig alltså i försåt för
mig bakom vårt logements hörne på gatan, där jag skulle
framgå, min ankomst till att uppassa, med en dragen
stockad[1] i handen. När jag nu, som av intet ont visste, kom
till detta hörnet på huset, så rände den andra med sin
stockad till mig och träffade, som min lycka var, ej annorlunda
än emellan armen och vänstersidan. Vid detta furie[2]
anstötandet kunde jag intet komma mig mer än ett steg till
att retirera men icke möjeligit så mycket, att jag kunde få
min värja ut, eftersom han strax följde efter. Och utav
det han nu såg, att jag ej strax för stockaden stalp, så
märkte han väl, att han hade träffat miste, men jag igen
däremot uti mitt furie retirerande gav med min vänstre
arm ett styvt slag akter om min rygg, varvid hans stockad
sprang av, fick alltså honom i peruken och kastade honom
under mig på gatan och blev så omsider hans kvarhavde

[1] värja
[2] häftiga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:01:47 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/resanyasv/0078.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free