Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
de hans fränder, som ännu funnos hos honom, att öfvergifva
hans sak. Enkedrottning Katarina, hertig Magnus
af Saxen, hans gemål prinsessan Sofia och hennes syster
Elisabeth skulle troligen förut begifvit sig från konungen,
om de kunnat; men denne höll dem under sträng uppsigt
och tyckes hafva velat behålla dem i sitt våld som
ett slags gisslan för möjliga händelser. Om också det
rykte, som efter Eriks fall utspriddes, att han haft i
sinne att utlemna sin styfmoder och systrar till ryske
storförsten var en osanning (hvilket göres troligt deraf,
att Jöran Persson, som under sin tortyr afpressades en
mängd erkännanden om konungens tyranniska afsigter,
aldrig vidgick något sådant), så är det likväl förklarligt nog,
att de ej kunde känna sig mycket säkra i konung Eriks
granskap. De voro närmare befryndade med upprorets
ledare än med konungen; någon djupare tillgifvenhet för
honom hade de aldrig haft, ej heller han för dem; och
hans förmälning med sin lågättade frilla hade nog gått
både enkedrottningen och hans systrar till sinnet. Deras
flykt tillgick på följande sätt. Hertig Magnus af Saxen
erhöll konungens tillstånd att den 9 eller 10 Sept. med
en del ryttare gifva sig på jagt eller rekognoscering
ut åt Kungsholmen. Enkedrottningen och prinsessorna
hade samma dag gjort en promenad ut åt Norr Malm
eller enligt andra uppgifter i båt på Mälaren, hvarunder
de på ett öfverenskommet ställe mött hertig Magnus, som
förde dem till Viks slott, der de hvilade tvenne dygn,
till dess de den 11 eller 12 Sept förenade sig med
hertigarne i Örsundsbro eller Upsala [1].
I Upsala funnos som krigsfångar en del danska
herrar. Desse behandlades väl af Johan, som bjöd dem
till gästabud och gaf dem många goda ord. Denna hans
vänlighet mot de danske fångarne förklaras ur de
underhandlingar, hvari hertigarne nu voro med den danske
konungen, Fredrik II. Konung Erik beskyllde i sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
