- Project Runeberg -  Dagen före drabbningen eller Nya skolan och dess män i sin uppkomst och sina förberedelser 1802-1810 /
38

(1882) [MARC] [MARC] Author: Rudolf Hjärne
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

38

1803.

Eller finnes ej människoförnuft derför, att det stundom, ja,
kanske ofta, är förvilladt oeh felande i sina slutsatser? Du
må betrakta samvetet, huru du vill, så blir det alltid lika
möjligt, naturligt och lättfattligt, att det icke kan tänkas
annorlunda än uppkommande och förädladt, ju fullkomligare,
ju renare begreppen om det sanna äro.

(Sedan brofskrifvareri ytterligare sökt bevisa, att samvetet är
beroende af våra mer eller mindre klara begrepp om det sanna, goda och
rätta, som äro dess reela grund, utbrister lian:)

Kullstöt dessa grunder, hvarpå jag stöder mitt bevis, att
samvetet likväl är något verkligt, kullstöt dem och du skall
se mig återgå på din sida; du skall se mig, segrande öfver
svaghet och fruktan, trotsa vanorna och fördomen af dygd,
borgerlig frid, sammanlefnadens oskyldiga nöjen och det
allmänna tadlet, för att med mitt exempel offentligen predika
en lära, hvilken måste föra med sig alla dessa oordningar.
Du skall se det och bäfva, huru jag skall flyga förbi dig,
svage usling, bort i laster och alla sinliga nöjen, för att lika
oupphörligt vara en öfvertygelse, den jag hittills hatat, så
trogen, som jag förr var den (jag nu hyser och som var)
svårare att bibehålla och följa, ja, till och med att fatta. Det
skall då icke finnas någon böjelse för en flicka eller för
något annat i verlden, som skall vara nog stark att hålla mig
tillbaka, Du skall i mig få känna sannningon af denna lära,
som bör lika vidsträckt lämpas på samvetet:

»Om Gud ej vore till, man honom dikta borde». *)

(Hammarsköld synes i det bref, hvarpå detta är ett svar, hafva
gifvit sin förstämning luft i tvifvel på Guds tillvaro, människans odödlighet,
samvetet etc, och stält sig helt och hållet på
encyklopedistisk-materiali-stisk grund. Allt är materie och beroende af fysiska mekaniska lagar.
Han har antagligen sökt några bevis för sin tro i frenologien och i
Oon-dillacs autometer. För den förra hyser Stenhammar ej mycken respekt,
än mindre för den senare, som uppgifvits sjelf kunna tänka!)

*) Voltaires bekanta: »Si Dieu n’existait pas, il faudrait 1’inventer», hvarom
han sjelf skref: »Sällan är jag nöjd med mina verser, men jag tillstår, att jag
älskar denna med en faders Ömhet». Versen återfinnes bland hans Epitres,
CXI: Epitre à 1’auteur du livré des Trois Imposteurs. Se Oeuvres do Voltaire
ave.e préfaees ete. par M. Beuchot. Tom. XIII (2). Paris 1833.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:12:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rhdagen/0148.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free