Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken - 1. ”Den helige Martins abbot”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Vice president, dom Claude. Ack, ingenting mer.
— Hur går det med ert vackra hus vid Rue
Saint-André-des-Arcs? Det är ett sannskyldigt Louvren. Jag beundrar
högeligen det där aprikosträdet, som är skulpterat över
porten jämte den lustiga ordleken: "LABRI-COTIER".
— Ack, mäster Claude, allt det där kostar mig en
förfärlig massa pengar. Allteftersom huset reser sig i höjden blir
jag så småningom ruinerad.
— Men ni har ju era inkomster från fängelset och
palats-fögderiet och hyrorna från alla era hus, stall och verkstäder
inom staden. Det är en präktig mjölkko.
— Min egendom i Poissy har i år inte avkastat någonting
alls.
— Men era inkomster av Triel, Saint-James och
Saint-Germain-en-Lay uppgår till en bra slant.
— Sex gånger tjugu livrés och knappt det!
— Så har ni ert ämbete som kungens rådgivare. Det är
en säker inkomst.
— Ja, vän Claude, men det där fördömda godset
Polig-ny, som folk pratar så mycket om, är inte värt sextio écus om
året, om man räknar de goda åren med de dåliga.
I de komplimanger, som dom Claude gjorde Jacques
Coictier, fanns den bittra, sardoniska tonen av undertryckt
skämtsamhet, det grymma småleendet hos den överlägsne
mannen, som leker med en vardagsmänniskas världsliga
framgångar.
Den andre mannen var emellertid alldeles omedveten
därom.
— Vid min själ, sade till sist Claude Frollo, i det han
tryckte den andres hand, det gläder mig att se er vid så god
hälsa.
— Tack, mäster Claude.
— Apropå det, utbrast Claude, hur är det med er
kungliga patient?
— Han betalar inte sin läkare tillräckligt, svarade
läkaren, i det han från sidan kastade en blick på sin följeslagare.
— Tycker ni det, vän Coictier? sade denne.
Den överraskade och förebrående ton, vari dessa ord ut-
151
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
