Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde boken - 1. Faran av att anförtro sin hemlighet åt en get
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att skingra den kvinnliga svartsjuka, som stod rustad mot
zigenarflickan.
Fleur-de-Lys svarade i affekterat likgiltig, ehuru något
skarp ton:
— Ah, inte illa!
De andra viskade sinsemellan.
Till sist tilltalade madame Aloise, som inte var mindre
svartsjuk, därför att hon var det på dotterns vägnar,
zigener-skan:
— Kom närmare, lilla vän.
— Kom närmare, lilla vän, upprepade med komisk
värdighet lilla Bérangère, som nådde henne ungefar till
midjan.
Zigenerskan gick fram till den förnäma damen.
— Mitt vackra barn, sade Febus i menande ton, i det
även han trädde fram några steg, jag vet inte om jag har den
stora lyckan att vara ihågkommen av er...
Hon avbröt honom genom att säga med en blick och ett
småleende av oändlig älsklighet:
— Jo då!
— Hon har gott minne, anmärkte Fleur-de-Lys.
— Jaså, sade Febus. Men ni hade så bråttom att smyga
er bort på kvällen. Skrämde jag er?
— Nej då! svarade flickan. Detta "nej då" uttalades i en
ton, som gav Fleur-de-Lys ett sting i hjärtat.
— Ni lämnade kvar i ert ställe, mitt vackra barn,
fortsatte kaptenen, vars tunga blev ledigare nu, när han talade
med en flicka från gatan, en sällsynt hemsk varelse,
puckel-ryggig och enögd, klockringare hos biskopen, har jag för
mig. Det påstås, att han är oäkta son till en ärkedjäkne och
djävul till börden. Han har vackra namn också. Han heter
Quatre-Temps, Påcques-Fleuries, Mardi-Gras eller något i
den vägen. I varje fall ett namn, som kommer en att tänka
på klockringning. Jaså, han funderade på att föra bort er,
som om ni vore avsedd för en kyrkstöt! Det var att gå litet
för långt. Vad tusan kunde den där nattugglan vilja er? Tala
om det för mig.
— Det vet jag inte, svarade hon.
220
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
