Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sekter, politiska fraktioner o. dyl. Man envisas ännu här och där
ined att anse lapparna vara till hälften hedningar. Hedendomen
skulle passa de skinnklädda så väl.
RELIGIOSITET.
I samband med lapparnas känslosamhet står deras religiösa
läggning. Det är alldeles felaktigt, när folk i akt och mening att driva
propaganda för religiös verksamhet bland dem utmålar lapparna
som okunniga hedningar. Tvärtom finna vi, att samefolket redan i
äldsta tider hade en utpräglad håg mot det översinnliga.
— Sägnen berättar, att en lappkvinna, Margareta, som levde i
slutet av 1300-talet och hört något om kristendomen, begett sig på
vandring för att söka en kristen munk, som kunde predika för
hennes samebröder och -systrar. Efter att ha vandrat »genom hela
Sverige och halva Norge» fann hon den lämplige mannen i munken
Toste. Han följde henne upp till Arvidsjaur. Där byggdes sedan en
kyrka vid Kasker, »men birkarlarna kommo till mitt under det
gudstjänsten pågick, bommade för dörrar och gluggar, tände eld på
kyrkan och lät den kristne prästen och lapparna brinna inne.»
Borgmästaren i Torneå P. J. Pipping skriver 1745 till lagman
O. Malmerfeldt om Kemilapparna: »Herren Then Alsmäcktige
hielp thet arma folcket! hwilket för sin goda Kunskap utj
Christen-domen, och gudaktige lefwerne, nu för tiden bör hållas för et
besyn-nerligit folck, och uppå thet, med godt samwete förtydes, hwad
sielfwa Skrifften säger, at Gudz ande skal hwila utj Norden.»
Men att också en annan åsikt var företrädd på denna tid finner
man av följande yttrande av Carl Sadelin 1740:––»desse invånare
(fiäl Laparne) tyckes merendels mindre wara grundade i
Christendo-men och följackteligen mäckta obelefwade, til större delen, hwilken
Egenskap förökas, igenom öfwerflödigt bränewins supande,
mark-nadztiderne, om wintern, som swårligen hemmas kan, på sätt som
wanligt warit, hos et så flycktigt Folkslag.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
