Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7
efter omständigheternas kraf införa begynnaren i Bibelens
studium uti alla de ofvan namngifna bibliska
hjelpveten-skaperna, detta dock i mer eller mindre mån, allteftersom
den ena eller andra ibland dessa vetenskaper mer eller
mindre förmår att i första liand främja det nämda
hufvudsyftet. Och vid betraktandet häraf torde man väl
riktigast kunna säga, att Isagogiken är :
Den propädeutiska behandlingen af de mera allmänna
kunskapsämnen, förutan hvilkas inhemtande Bibel en icke
kan till ursprung och värde rätt uppskattas, och
följaktligen icke heller på ett fullt ändamålsenligt sätt studeras.
6. Länge dröjde det, innan något arbete trädde fram,
hvaruti denna uppgift kan sägas med mera tydlighet
fattad. Så var nemligen förhållandet hvarken med de
præ-cepta tractandarum scripturarum, hvilka törekomma uti
Augustinus’ skrift De doctrina christiana, icke heller med
Hieronymus1 Libellug de optimo interpretandi genere, icke
ens med det förut nämda verket af Adrianus Eiaaycoyrj
sig ràg d-siag yoarpàg, hvilka skrifter eller skriftdelar
allesamman hafva ett mera specielt innehåll, hörande snarast
under den bibliska liermeneutiken. Först uti en något
sednare tids produkter, bland dessa de af den ofvannämde
Kassiodorus utgifna Institutiones divinarum literarum kan
man märka ett närmande till hvad vi vilja kalla Isagogik.
Detta arbete innehåller nemligen, jemte hermeneutiska
reglor, äfven en framställning om bibelindelning, kanon och
kritik. Mera bestämdt och planmässigt behandladt finna
vi vårt ämne först hos Nicol. Lyranus *) uti hans Brevis
commentarius in universa biblia. Dock kan man väl säga
att Isagogikens ämne äfven här mera beröres än
behandlas. Först i och med reformationen och dess nyvaknade
intresse för bibelen såsom kyrkans princip, vaknade ock
intresset för denna urkunds allsidiga betraktande och be-
’) † 1340.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
